Det är återigen dags för Virvelvinden som numera är en del av Förbundet Allt åt Alla att hålla en serie öppna studieträffar för alla som är intresserade av den autonoma vänsterns praktik och teori. Som vanligt har vi förberett texthäften på ett tema, med ett häfte per träff, men det är inget krav att ha läst ett helt texthäfte för att delta. Vi försöker alltid att basera diskussioner på egna erfarenheter och använda texthäftena som en språngbräda för frågor att utgå från. Den här gången kommer vi att snacka om vad klassbegreppet innebär. Inga andra förkunskaper än att ha levt i klassamhället är nödvändiga.
Träff #1 Ons 1/2 2012, 17.30, India Däck, St Algatan 3.
Vi börjar med att läsa utdrag ur två texter. Det första utdraget kommer ur Leo Hubermans bok ”Socialismens ABC”. Som är en enkel sammanfattning av Marx’ tankar om klasser som kopplat till en kamp om arbete och värde, och hur resten av samhället måste förstås i relation till detta. Men de tydliga klasskategorierna som Huberman använder sig av gör det inte alltid lättare att förstå klass därför har vi också tagit med ett utdrag ur E.P. Thompsons text ”Klasskamp utan klasser”. Där Thompsson visar att hur klasser tar form inte är givet på förhand, utan något som måste kopplas till hur vi lever våra liv och upplever vår omgivning. Om Huberman förstår klass som en motsättning mellan två färdiga grupper som bara upplevs som klasskamp om mervärde – så ser Thompson klasskampen om mervärde som något som kan ge upphov två olika grupper. Motsättningen om värde kommer först, klasserna skapas och finner en självförståelse i denna motsättning. Med detta i bakgrunden är klasskamp inte bara en fråga om att räkna ut vem som kan sägas ha ett visst klassintresse. Diskussionen kring hur vi idag kan se kamp om värde och hur olika grupper går samman i detta framstår också som oerhört viktig för att förstå hur klass skapas runt omkring oss.
Den som vill läsa mer om detta tema kan söka sig till Marx Kapitalet, eller någon grundbok om detta så som Kapitalets Produktionsprocess eller Att läsa Kapitalet politiskt. E.P. Thompsons sätt att se klass som en specifikt historisk process har också sitt ursprung i Kapitalet, men den som inte vill börja i den ändan kan rekommenderas Herremakt och folklig kultur, eller den nyare boken The Many Headed Hydra av Rediker och Linebaugh.
Träff #2 Ons 8/2 2012, 17.30, India Däck, St Algatan 3.
Vi fortsätter med att läsa den tyska gruppen Kolinkos korta och oerhört välformulerade text ”Klassammansättning”. Precis som Thompson menar Kolinko att vi måste börja med klasskampens specifika motsättningar för att förstå vad klass innebär, men istället för att som Thompson se hur klass skiftar i betydelser över tid och rum så argumenterar Kolinko för att de olika sätt som klassen kämpar på talar om olika sätt att uppleva och leva klass i nuet. De olika sätt som klassen är ”sammansatt” på har att göra med hur den pressas på mervärde, men också hur den själv skapar sig i kamp. Vilka sådana motsättningar kring mervärde finns idag och vilka olika sätt att kämpa ser vi ta form runt omkring oss? Hur är det alltså att vara arbetarklass idag, och finns det olika sätt att vara det på? Och hur kan vi föra samman och ena olika klasserfarenheter, eller är det en omöjlighet?
Klassamansättning är ett nyckelbegrepp inom den italienska ”arbetaristiska” marxismen operaismo. Den som vill veta mer om begreppet kan t.ex. läsa Steve Wrights Stormning Heaven eller Sergio Bolognas text om ämnet på Libcom.
Träff #3 Ons 15/2 2012, 17.30, India Däck, St Algatan 3.
Kämpa tillsammans! text från 1998
försöker att besvara den typen av frågor om klass som Kolinko lämnade oss med. De blickar mot dagens samhälle av uppsnabbning, flexibilitet och globalisering i jakt på nya sätt som klassmotsättningar uppstår på och upplevs som. De ser inte längre tydliga masskamper kring löpande band i enorma fabrikshallar som huvudmotsättningen i de länder vars industri omstrukturerats sedan 70-talet. Istället var det de känsliga globala produktionskedjorna, just-in-time produktionen med rullande lager, småföretag med billiga underleverantörer till de globala kedjorna, som skapade nya platser där klasskänsla och klass-solidaritet kunde uppstå. Många av de saker de såg skapades av staten och EU under 90-talet, samma institutioner som alltså idag befinner sig i kris. Betyder det att deras analys redan är föråldrad? Att nya klassmotsättningar skapar en ny typ av arbetarklass som kämpar på nya vis? Håller klassammansättningen på att förändras med den höga ungdomsarbetslöshet och ständiga neddragningar? Vad kan tendenser i klasskampen från krisens hårdaste drabbade områden så som Grekland, Italien och USA lära oss om vad som komma skall?
Kämpa tillsammans gav för något år ut antologin Tillsammans, som går att köpa här. Före det så har de skrivit en rad saker som finns tillgängliga på deras blogg och gett ut boken Vi vill ha allting!.