Framväxten av den post-autonoma rörelsen i Tyskland
Sommaren 1991 inleddes en diskussion som i den tyska radikala vänstern. I en hetsig brevväxling, publicerad i tidskriften Interim, stångades två sidor sig blodiga över frågan: hur ska vänstern organisera sig? Debatten kom att kallas Heinz Schenk debatten och när gruppen FelS återpublicerade texterna i samband med dess 20-årsjublieum häftades totalt 84 sidor ihop. Vad handlade det om och varför har den haft så stor inverkan på den tyska vänstern?
”De autonoma har inte fel, de är själva felet”
Citatet är pseudonymen Heinz Schenks, som argumenterade för en mer öppen vänster, aktivt agerade i människors vardag och intervenerade i politiska frågor som attraherade människor även utanför de vänstermärkta kvarteren. Bort från livsstilism och kringhoppande kampanjarbete, fram med långsiktighet och öppenhet basunerade Heinz Schenk. Diskussionen och dess förslag på organisationsform har beskrivits som uppkomsten av den post-autonoma rörelsen i Tyskland.
Vi säger vad vi gör och vi gör vad vi säger
Åren de kommande femton åren skapades flera politiska organisationer runt om i Tyskland med mer eller mindre bakgrund i den så kallade odogmatiska traditionen. Mot slutet av 00-talet har diskussioner förts mellan flera av dessa kring skapandet av en organisation som kan samla vänstern i landet, och när resterna av globaliseringsrörelsen går ut på åkrarna utanför Rostock för att protestera mot G8 mötet i Heiligendamm gör en del av dessa det bakom parollen ”Make capitalism history”, inom ramen för den nyskapade organisationen Interventionistische Linke.
Bakom devisen “Vi säger vad vi gör och vi gör vad vi säger” mobiliserar organisationen tillsammans med andra nätverk till protester runt om i Tyskland (ex. Castor Schottern!, Blockupy och Dresden Nazifrei, på senare tid även G20-protesterna i Hamburg och Ende Gelände). Gemensamt för projekten är ansatsen få med sig breda sammansättningar av individer och organisationer för att skapa massa och rörelse. Bredvid dessa massmobiliseringar bedrivs fram till idag lokalt arbete, ofta inom frågor som rätten till staden, antifascism och feminism.
Uppror uppstår ur hopp!
Så här 20 år efter debattens ursprung och den häftiga distanseringen från dåtidens autonoma har både det politiska landskapet i stort och vänstern förändrats. De hårdföra anhängarna av Heniz Schneks position hade säkert argumenterat för att även dagens ”post-autonoma” vänster bär på många av de svagheter som lyftes fram mot nittiotalets autonoma. Tydligt är hursomhelst, att debatten om organisering som rasade i en av Berlins autonoma tidskrifter satte spår och präglade framväxten av en rörelse som fortfarande bryter ny mark.
