Mellan den 7-13 maj genomfördes Stadskampsveckan för tredje året i rad. Över 40 aktiviteter genomfördes i Stockholm, Umeå, Malmö, Lund, Göteborg, Nyköping och Uppsala; stadsvandringar, filmvisningar, debatter, studieträffar, möten mellan grupper som organiserar sig i sina bostadsområden, aktioner, mikroallmänningar, demonstrationer, massplankningar och mycket mycket mer. Här sammanfattar vi de aktiviteter som genomfördes under årets vecka stad för stad. Nästa år är vi förhoppningsvis ännu fler städer, nätverk, organisationer och kvarter som deltar!
Umeå
I Umeå planerades och genomfördes stadskampsveckan för andra året i rad. Vår ambition var att sammankoppla och anhopa de praktiska aktiviteter och teoretiska diskussioner som följer vår verksamhet under resten av året.
Veckan började med första delen i en två dagars diskussionsträff om Umeås pågående stadsomvandling under titeln: ”Umeå under omvandling till kreativ stad – men för vem?”. Som diskussionsunderlag användes en text av geografen David Harvey med titeln ”Från storskalighet till entreprenörskap”, men på plats fanns även en lokal akademiker – Madeleine Eriksson, för att hålla ett kort inledningsföredrag om textens bärande teser. Efter föredraget delades de cirka femton närvarande upp i tre mindre grupper för att diskutera hur vi kan förstå Umeås stadsutveckling utifrån de beskrivna förklaringsmodellerna för den idag dominerande stadsplaneringen. Vi pratade om hur människor trängs undan när stadsdelar rustas upp (gentrifiering), hur vi kan förstå funktionen bakom prestigeprojekt som Kulturväven, vad stora fastighetsägare som Balticgruppen spelar för roll och liknande. Träffen hölls på Kulturhuset Klossen, beläget mitt i miljonprogramsstadsdelen Ålidhem där många av våra egna medlemmar är bosatta.
Under tisdagskvällen fortsatte måndagens diskussionstema med lite större fokus på begrepp som ”kreativa städer”, ”gentrifiering” och Umeås stundande Kulturhuvudstadsår 2014. Vi använde en text av italineraren Matteo Pasquinelli – ”Kreativa ruiner” som nyligen publicerades i svensk översättning av Tidningen Brand (nr 2/2012). De tio deltagarna diskuterade uppdelade på två mindre grupper kring försöken att göra städer till moderna tjänsteekonomier, vad kultur innebär, varför Umeå helt plötsligt börjat värdesätta kulturen och vill marknadsföra sig som ”kulturstad”, hur inlandet påverkas av stadsutvecklingen, hur uppdelningen mellan fin- & fulkultur ser ut i vår samtid och mycket mer. Även denna träff skedde på Kulturhuset Klossen på Ålidhem.
På onsdagen hade vi ingen faktisk aktivitet. Istället passade vi på att släppa en granskande rapport om Umeås stadsomvandling, som uppföljning på studieträffarna dagarna innan. Rapporten är en genomgripande granskning av Umeås stadsplanering via styrdokument, översiktsplaner, fördjupningsplaner, uttalanden från politiker och liknande under namnet ”Umeå under omdaning – en granskning av Umeås planerade framtid”. Texten fungerar lite som en fortsättning på den granskning av biblioteksflytten som vi släppte under hösten 2011 och ett försök att koppla samman olika processer och tendenser i en helhetsbild, och därtill diskutera skeden av kamp och möjligheter till framtida kamp för en rättvisare stad. Vi skickade också ut ett pressmeddelande till lokala medier vilket genererade reportage i SR P4 Västerbotten (länk).
Torsdagskvällen tillbringades även den på kulturhuset Klossen. Tanken var att sitta tillsammans, samtala och under avslappnade former tillverka olika affischer att sätta upp i vårt närområde. Idag präglas våra offentliga utrymmen i allt högre grad av kommersiella budskap, i synnerhet platser vi är tvugna att spendera passiv tid på som busshållplatser och på kollektivtrafik. Vårt syfte med torsdagens praktiska träff var i första hand inte att kritisera denna kommersiella utbredning i sig, utan snarare att diskutera hur dessa platser rent praktiskt skulle kunna användas för en gemensam kommunikation, horisontellt mellan t ex grannar i ett bostadsområde. Hur kan vi använda det offentliga rummet för att folkbilda, sprida idéer och kunskap mellan oss? Den praktiska delen av träffen bestod alltså i att konkretisera detta genom att skapa olika former av bildlig kommunikation för att sätta upp på platser som busskurer, och på så vis exemplifiera alternativ till reklamen. En hel bunt affischer gjordes med allt från roliga/trevliga bilder till mer folkbildande texter med t ex lokal kvartershistoria.
På lördagen och söndagen avslutades årets vecka med att vi slog upp vårt partytält i en park utanför centrum i stadsdelen Ålidhem.
Där erbjöd vi, i vad som får godtas som bra väder på våra breddgrader i tidigt maj, hjälp med att fixa sin cykel. Tillsammans med boende i området så byttes det däck, lagades punkteringar, justerades styren med mera. Sammanlagt så var vi kring 75 personer som kom och gick under de två dagarna. En del kom för att skruva på sin cykel, andra kom för att bara hänga ut och fika det gratisfika som vi i Allt åt Alla, och andra boende i området, tagit med. Vi fick också möjligheten att lyssna på musik då en av kvarterets boende tog med sig en hemmabyggd bärbar musikanläggning. Video från cykelverkstaden: http://vimeo.com/42091705
Sammanfattningsvis så är vi väldigt nöjda med årets stadskampsvecka. Vi har fått mer energi trots att vi jobbat en hel del för att få det här att gå ihop och bli så bra som det blev.
Är du intresserad av att veta mer om oss och vad vi har planerat att göra i Umeå härnäst så skickar du ett mail till umea@alltatalla.se eller kontaktar oss via twitter eller Facebook.
Stockholm
Det sammanhållande temat för Stadskampsveckan i Stockholm blev gentrifiering. Staden ska växa med 800 000 invånare – ett helt Göteborg – till år 2030. Detta kommer innebära en enorm stadsomvandling, som kommer förändra hela stadens struktur och sammansättning. Vi ägnade veckan med att försöka få ett grepp kring denna förändring.
På måndagen på Hemliga Trädgården hade vi en öppen studiecirkel där vi läste Stockholms olika dokument, den nya regionalplanen och Stockholmsvisionen 2030. Fram trädde en bild av hur central de nya infrastruktursatsningarna (motorleden Förbifart Stockholm samt spårvägen Citybanan) är för att öppna upp nya ytor där staden kan växa. Målet är att skapa ett flerkärnigt Stockholm och dessutom få större delar av Mälardalsregionen att bli nya pendlarorter till Stockholm. För att locka kapitalinvesteringar till Stockholm krävs ett långtgående offentligt-privat partnerskap, dvs att staten/staden genom skattepengar underlättar företagsetablering genom forskningssamarbeten, utbygd infrastruktur, låga arbetsgivaravgifter och skapandet av ”klusterzoner” för olika företagsgrenar eller industrier (datakluster i Kista, medicinsk forskning och ”life science” i Solna, designcentrum i Telefonplan/Liljeholmen).
På tisdagen höll Brand i ett välbesökt panelsamtal på Konsthall C i Hökarängen, där nya numret om gentrifering presenterades. Paneldeltagarna betonade att det var viktigt att lyfta gentrifieringsdiskussionen ur en självspäkande identitetspolitik, gentrifiering handlar inte om hur vi genom kultur och gemenskap gör områden attraktiva, utan om hur byggbolag, markägare och stadsplaneringen medvetet omvandlar staden för att kunna öka kapitalackumulationen, få ut mer ränta ur områden genom nybyggnationer, kvarterslyft, renoveringar eller ombildningar. Det är först när vi har dessa politiska och ekonomiska drivkrafter klara för oss, som vi kan börja diskutera hur vi vänder kultursatsningar, stadens dialogsamtal och mötesplatser till redskap för motstånd. Samtalet finns upplagt här: http://soundcloud.com/motkraft/brand-p-konsthall-c
Diskussionen om kulturens politiska ekonomi fortsatte på onsdagen med Rasmus Fleischers föredrag på Teater Tribunalen i Centrum för Marxistiska Samhällsstudiers (CMS) regi. Föredraget finns upplagt här: http://soundcloud.com/marionettfilm/fleischer
På söndagen togs stadsomvandlingen och stadsexpansionen upp utifrån bostadssituationen. Linje17s kampanj Rätt att bo och CMS höll ett panelsamtal på TUR-teatern i Kärrtorp om de olika vågorna av ombildningar och utförsäljningar av allmännyttan (först i innerstan, sedan förstaden och till sist ytterförorten) som skett de senaste tio åren, hur det har ökat bostadsbristen och klassegregationen i staden. När ombildningarna nu börjar mattas av har istället allmännyttan börjat sälja av stora delar av sitt bestånd till privatvärdar, i områden där ombildningarna röstats ned. Diskussionen handlade även om den dubbla beskattning boende i allmännyttan utsätts för, i och med att de allt mer marknadsanpassade hyrorna drar in stora vinster som sedan plöjs in i den vanliga kommunala budgetten istället för att återinvesteras i allmännyttan. Det är genom vinsterna i allmännyttan som infrastruktursatsningarna i staden ska bekostas.
Diskussion i all ära, men ett mer pedagogiskt sätt att visa på stadsomvandlingarna är att ge sig ut i staden och faktiskt studera dem på plats. Detta gjordes i form av en stadsvandring på Södermalm – den innerstadsdel som i det längsta gjorde motstånd mot gentrifieringen. Genom att vandra mellan de olika hus som varit ockuperade mellan 1977-1990 berättade guiderna om hur Söder såg ut på den tiden och vilken stadsomvandling som man då lyckades stoppa. Stadens dolda motståndshistoria trädde fram för våra ögon, vi fick en inblick i att stadens utseende inte bara är format av stadsomvandlingsplanerna från ovan utan även av motståndskamperna underifrån. Om Ockupationsstadsvandringen visade på en annan stad genom dess historia, gjorde Mossutställningar det motsatta med sin busstur runt Stockholms nya produktiva klusterzoner. Bussturen genomfördes som ett event, en framtidsresa till 2090, där deltagarna fick visionera om en annan sorts stad och andra mellanmänskliga relationer i staden och föreställa sig hur 2012 blev en brytpunkt – och vilka tendenser i staden som ledde fram till denna stadsutopi 2090. Ett kreativt och lekfullt sätt att börja granska staden och stadsrörelser med andra glasögon.
Viktigast under stadskampsveckan var självklart aktionerna, de konkreta återtagandena av det offentliga rummet – stadsrörelsens förmåga att fylla stadens ickeplatser, ockupera dem och göra dem till gemensamma platser. Stadskampsveckan inleddes med Utopikarnevalen – där hundratals ungdomar tog gatorna i besittning i ett karnevalsupptåg som ringlade sig fram genom innerstaden. Veckan avslutades med en annan karnevalisk parad, Linje17-paraden – där utklädda och skramlande barn och vuxna från de olika tunnelbanestationerna på sydlinjen vandrade från sina stationer för att sammanstråla i den hotade Bagisskogen. Se DNs fotoreportage här. Under veckan tog nätverket Linje19 tillbaka Högdalens centrum och förvandlade till ett vardagsrum, med soffor, tébjudning och samtal. Och Allt åt alla Stockholm genomförde en flygbladsutdelning och aktion utanför vårdcentralen Serafen, som reats bort av borgarna. Är det inte bisarrt när det kostar mindre att köpa en vårdcentral än en etta på samma plats i innerstan? Se video här. http://www.youtube.com/watch?v=hWE3hB3ruvs
Stadskampsveckan var inte ensam om att diskutera staden. Även på andra aktiviteter utanför veckans program skedde en febril verksamhet med rätten till staden som gemensamt tema: de olika linje- och förortsnätverken hade en träff för förortssamordning, Planka.nu deltog i ett samtal om den feministiska staden på Feministiskt forum, Tribunal12 hölls på Kulturhuset och Folkets hus & parker höll tillsammans med Folkrörelsernas kulturfrämjande en bussresa där Allt åt alla fick vara värdar.
Årets Stadskampsvecka hade det mest omfattande programmet sedan starten och en större bredd av deltagande organisationer än tidigare år. Men det finns mycket som går att förbättra till nästa år. Framför allt vill vi få ett tätare samarbete med de nya rörelserna i miljonprogrammen, förortsorganiseringens andra ben. Gentrifieringsdiskussionen missar en viktig bit om vi inte väger in inte bara de områden som staden satsar på, utan även de som staden låter förfalla. Till nästa år måste vi lyfta detta perspektiv på den delade staden (dual city) och ytterligare stärka motståndet mot den klassegregerade staden.
Uppsala
Vi bestämde oss för att delta i stadskampsveckan relativt sent, men fick ändå ihop ett program. Bokcafé Projektil är alltså ett socialistiskt bokcafé som varit öppet i en dryg månad. Mitt i stan, insprängd bland nyöppnade shoppinggallerior, finns alltså numera ett embryo till ett socialt center och en utgångspunkt för motstånd. Hela vår existens är i någon mening ett brott med inriktningen på Uppsalas stadsutveckling.
Veckan inleddes på onsdagkvällen med en visning av ”behandla oss inte som djur”, dokumentärfilmen om Pantrarna i Göteborg. Publiken kunde även donera pengar till den insamling som Motkraft startat för att kunna mastra ljudet på filmen och distriburera den.
På torsdagen berättade en av de aktiva i Hyresgästföreningen i Gränby om lyxrenoveringarna och de kraftiga hyreshöjningar som drabbat de boende där. Fenomenet är inte isolerat till Gränby utan kommer förmodligen drabba andra delar av Uppsala. Avslutningsvis, på söndagen, hölls ett öppet möte med gruppdiskussioner med en inledning om gentrifieringens orsaker och en presentation om Uppsalas utveckling i sin helhet.
Vi är nöjda med veckan och vi tror att att vi sått frön till fortsatt organisering kring kamper i staden. Nästa år hoppas vi ha ett större program!
Göteborg
Under statskampveckan 2012 intog Allt åt alla Göteborg en rent organisatorisk roll och genomförde själva inte några aktioner eller föredrag. Istället var vårt mål att koppla samman stadens pågående kamper. Detta skedde antingen genom att vi lät aktionsnätverk inom olika delar av staden komma i kontakt med varandra eller genom att påvisa sambanden mellan olika typer av problem som bidrar till städernas ojämlikhet.
Vi inledde stadskampveckan med ett föredrag av sociologen Helena Holgersson som pratade om gentrifiering och hur det ter sig i Göteborg. Holgersson pratade om begreppets historia och om hur det ursprungligen var en del av ett kritiskt perspektiv men med tiden har det kommit att bli något som vissa röster talar om i positiv ton. I Göteborg blir detta tydligt när kommunpolitiker talar om den kommande stadsdelen Kvillebäcken som ett försök att ändra social karaktär på området runt omkring Ramberget genom att låta centrum röra sig över bron. Vidare diskuterades det koloniala Älvstranden Kvillebäckens reklamfilm för nya Kvillebäcken och HSBs hemsida www.hisingenftw.se. Bägge försök att på ett reklamaktigt sätt lansera stadsdelen som något som kan få en annan samhällsklass att flytta dit. En viktigt poäng att ta med sig från föredraget är att kritiskt granska begrepp som ”social hållbarhet” och ”blandstad”. Odefinierad begrepp som ofta blir verktyg för att försöka hävda att det går att driva en bostadspolitik som alla tjänar på men som allt som oftast är en bostadspolitik där centrala delar av stan förändras och endast blir tillgängliga för rika invånare medan dem fattiga måste flytta längre och längre ut.
Stadskampsveckans andra punkt ägde rum under torsdagen och handlade om kamper mot bostadsbolag som på olika sätt missbrukar sin verksamhet till de boendes förtret. Hit hade vi bjudit in Aktion mot Bovista som är verksamma i en av Göteborgs mer segregerade förorter Bergsjön, där bostadsbolaget Bovista, som ägs av en bank i Luxemburg, systematiskt låter lägenheter förfalla (mögel, fuktskador, dysfunktionella badrum och så vidare) utan att några avdrag ges på hyrorna för den befolkning som har en hög grad av analfabetism (och därmed kan antas vara ovetande om sina rättigheter som boende). Vi hade också bjudit in Nätverket Pennygången som bor och är verksamma i närförorten Högsbo, där bostadsbolaget Stena fastigheter, del av Stenakoncernen, stegvis meddelat om upprustningar av lägenheter och senare om chockhöjning av hyrorna. Efter insamlade enkätundersökningar har det framkommit att närmare 75 % av de boende inte kommer att ha råd att bo kvar om renoveringarna går igenom. De båda nätverken har planer på att efter vår stadskampvecka fortsätta att arbeta tillsammans för att utbyta möjliga strategier och erfarenheter i sina kamper, som ändock skiljer sig radikalt vad gäller så väl plats i staden, faktiska problem och organisationsformer.
Under fredagen visade vi dokumentärfilmen ”Behandla oss inte som djur” som skildrar organisationen Pantrarnas kamp i och för Biskopsgården på Norra Hisingen. Filmen skildrar å ena sidan hur socialdemokratiska och moderata kommunpolitiker i samförstånd omfördelar resurser som missgynnar ungdomar i Biskopsgården (konkret genom nedlagda fritidsgårdar), men också på repression i form av en förhöjd närvaro av polisiära insatser och övervakningskameror som installerats på godtyckligt vis (genom åberopande av ansökningstillstånd för helt andra platser inom stadsdelen). Pantrarna trycker hårt på att en omorientering måste komma till stånd, från dessa reaktiva åtgärder till förebyggande åtgärder i form av ett återinförande av välfärdsinstitutioner. Men filmen skildrar också den organisatoriska verksamhet som Pantrarna driver för ungdomarna genom att anordna olika aktiviteter i de fall där kommunen kommer till korta. Detta öppnad vidare för en intressant diskussion och konflikt som gäller engagemangets och det ideella arbetets komplementerande funktion, där verksamheter som egentligen ska skötas kommunalt nu sker som ett slags gratisarbete. Denna typ av frågor diskuterades i ett efterföljande samtal mellan Pantrarna och Allt åt alla.
Vi avslutade veckan med att ta oss utanför vår föredragslokal. Tillsammans med planka.nu genomförde en massplankning från Centralstationen till Gamlestaden. Syftet med detta är att belysa att stadskamp och rätten även handlar om hur vi rör oss mellan olika stadsdelar. Allt eftersom staden växer och människor och funktioner sprids över en större yta så blir det allt viktigare att kollektivtrafiken tillgängliggörs för alla. Planka.nu driver frågan om en gemensamt ägd och skött kollektivtrafik där alla resurser används för att göra resan så bra som möjligt för dem som arbetar med resan och den som reser. Det ställer vi oss helt bakom.
Väl i Gamlestaden hade vi anordnat en stadsvandring i området. Många kom till vandringen och en övervägande del av dem som deltog bodde i området (eller närliggande områden). Höll i stadsvandringen gjorde Anders som berättade om områdets ursprung och historia och därefter hur det planeras förändras över dem kommande åren. Vandringen tog inledningsvis upp dem viktigaste grundläggande begreppen som gentrifiering och bortträngning för att förstå förutsättningarna för stadskamp. Det här är begrepp som så klart följt med oss hela veckan men dem fick ännu konkretare betydelse då dem tog upp i miljöer där dem verkligen är aktuella i. Gamlestaden har likt många andra gentrifierade stadsdelar sitt ursprung som en arbetarstadsdel som präglats av stark social tillhörighet och misär. För kommunen har Gamlestadens rykte som ett ruffigt område tidigare varit ett problem, man försökte bygga om området till något som inte skulle se ut som en del av den centrala staden, till en förort helt enkelt. Idag har man dock en annan syn på stadsdelen, nu skall det centrala läget exploateras och en blandstad (också ett begrepp som förekommit tidigare i veckan) med centrumkänsla skall etableras. I den här centrumkänslan får dock inte alla samhällsmedborgareplats. Föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden har bildats och dem trycker hårt på att området skall kännas tryggt, detta innebär i förlängningen att vissa typer av människor inte längre skall verka i området. Anders visar statistik på tydlig minskning i antalet socialbidragstagare minskat i området, något som nog inte skall förklaras med att färre får bidrag utan istället att dem tvingas flytta från sina tidigare hem. Även antalet invandrare har minskat i området. Tydliga exempel på bortträngning av vissa grupper till förmån för andra.
Sammanfattningsvis är vi i stort nöjda med uppslutning, slutsatser och frågor, men satsar på att själva ha en centralare funktion nästa år. Är du intresserad av att verka inom de områden som Allt åt Alla Göteborg är aktiva inom, tveka inte på att kontakta oss via gbg@alltatalla.se
Malmö
Lördag 5:e maj:
Folkets Parks framtid. Månadsdemonstration och samtal.
Vi tjuvstartade Stadskampsveckan med diskussion kring Folkets Park som vi lät sammanfalla med vår månatliga demonstration mot nedskärningar i, och utförsäljning av det gemensamt ägda. En person i Allt åt alla Malmö höll i en enklare föreläsning för att ge en kort historieskrivning av Folkets Park och om situationen i dagsläget. Bland annat talades det om det kommersiella övertagandet av markyta som vi anser har skadat parkens traditionella funktioner – det är inte längre en öppen och tillgänglig plats för alla. Vi mötesdeltagare samtalade sedan vidare om vad vi vill att parken ska vara och vad den ska inrymma. Detta ledde till intressanta diskussioner, vilket i sin tur gav idéer och uppslag kring hur vi kan och hur vi vill utveckla Folkets Park till att bli just en ännu mer tillgänglig plats för alla. Det lyftes upp flera vettiga idéer såsom bättre grillmöjligheter och att gå från nuvarande fokus som främjar vinstdrivande verksamhet. Vi kom även fram till att det är bra att följa upp tidigare kamper: Vilka frågor har lyfts? Har vi vunnit något? En del av det vi i Allt åt alla Malmö kritiserade med parkens skötsel förra året har förändrats till det bättre. Den stora frågan kvarstår dock: Vem är parken till för?
Måndag 7:e maj:
Älska kollektivtrafiken!
Planka.nu och Allt åt alla samlades på centralstationen i Malmö för en mindre manifestation och flygbladsutdelning. Vi ville med denna dags aktivitet lyfta fram fördelarna med en avgiftsfri kollektivtrafik. Samtidigt fick vi ut information om de negativa konsekvenser som fortsatt utförsäljning av kollektivtrafiken får för oss pendlare och resenärer: Då dessa förändringar har vinstsyfte som primärt mål och inte en skyldighet gentemot folket att tillgodose behovet av en om inte gratis, så billig och välfungerande, kollektivtrafik, leder det dessvärre både till försämringar och dyrare priser. Dagen ansågs som lyckad då väldigt många flygblad delades ut, och gav upphov till många givande samtal och diskussioner. Vissa som vi mötte blev till och med eggade till att ta egna initiativ för att arbeta vidare med frågan. Många ville ha med sig fler än ett flygblad för att kunna dela vidare själva.
Tisdag 8:e maj:
Stadsvandring på Möllevången.
Med Marcelo Olivares i spetsen begav vi oss på en resa genom ”Möllan”. Under en promenad ackompanjerad av Marcelos nyanserade berättande fick vi ett historiskt perspektiv att implementera på dagens situation i samma område. Vi informerades både om folkförflyttningar inom området sedan 1900-talets början och om Malmös tid som industristad. Dessutom så fick vi veta hur röstande i olika val reflekterades i var på Möllevången de bodde! I vissa fall var skillnaden i röstandet stort, trots att det kan vara bara en enda gata som skiljer människorna åt. Ett tydligt exempel är vid korsningen Sofielundsvägen/Claesgatan, där vi kan se att på ena sidan av vägen, som utgörs av hyresrätter, röstade betydligt fler rött än på andra sidan gatan där det istället bara är bostadsrätter. I bostadsrätterna bor i hög utsträckning äldre etniska svenskar med pension från ett sammanhållet yrkesliv. I hyresrätterna på andra sidan gatan däremot, bor fler unga vuxna, studenter och socialt utsatta personer och med större etnisk och kulturell mångfald. Både SD och den övriga högern är påtagligt mer representerade bland de som bor i bostadsrätter på Möllevången. Mycket mer berättades under vandringen, som upplevdes likt en härlig berättelse, och som öppnade ögonen för nya sätt att uppleva och se på Möllan. Det var oundvikligt, till sist, att konstatera att Möllan har lidit, och tyvärr fortfarande genomlider, stora förluster i och med den gentrifierings-politik som bedrivs. Vi stannade till på ett antal platser där invånarnas engagemang lett till konkreta resultat, bl.a. hur kampen för en ny park ledde till uppstarten utav Möllevångsgruppen. Utöver allt detta så kunde vi inte undgå den vackra arkitekturen i området faktiskt en gång byggdes för arbetare att hyra men nu börjat trängas undan av nya, dessutom väldigt fula, bostadsrätter. Ungefär ett trettiotal personer medverkade i promenaden. Mycket lyckat och givande tycker vi i Allt åt alla Malmö, som återigen vill framföra ett stort tack till Marcelo!
Onsdag 9:e maj:
Klassmotsättningar i staden. Aktionsdag!
Detta arrangemang lever ännu och arbetas fortfarande med. Tanken är att alla som vill berätta om en klassmotsättning de upplever i staden, ska få ett utrymme för att nå ut med sin berättelse. Konflikten illustreras med en bild och tillhörande kortfattad skriven eller inläst text. Alla uttrycksformer går bra så länge vi kan göra dem tillgängliga via internet! Det går fortfarande att skicka in bidrag så sammanställer vi så småningom. Sitter du och trycker på en klassmotsättning som du behöver eller vill få ur dig?
Maila oss på: malmo@alltatalla.se
Filmkollektivet RåFILM var också med och arbetade på samma tema. RåFILM undersökte både i intervju-form och teckning hur gentrifieringen upplevs och hur vi själva eventuellt har en roll i den. Svaren som RåFILM samlat på sig kommer att publiceras som en kortfilm baserad på intervju-materialet. Detta görs i samband med att vi i Allt åt alla publicerar våra egna och andras subjektivt upplevda klassmotsättningar. Stort tack till RåFILM för ert medverkande!
Torsdag 10:e maj:
Om hyresrätten.
Pål Brunnström gav oss denna afton en givande inblick i hur bostadspolitiken har sett ut sen slutet av 60-talet fram till idag. Med bl.a. statistik över byggnadstakt styrktes tesen om att en försämrad bostadspolitik ökar klassklyftorna: Sedan 70-talet har byggandet av hyresrätter i princip helt upphört. Samtalet kretsade kring bostadspolitiken generellt och hur det blivit svårare att påverka den. Vi pratade även mycket om hur den lett till en mer otrygg boendesituation för många och gett utrymme för en svart bostadsmarknad att växa fram jämte den lagliga. Bostad är, tack och lov, en social rättighet i Sverige men med dagens bostadspolitik uppstår dilemman: När kommunala hyresrätter inte finns att tillgå så vänder sig de sociala myndigheterna till den privatägda marknaden. Det leder till att vi skattebetalare får betala hyresvärdarnas ockerpriser. Många fler problem väcktes: Papperslösa utnyttjas, vi har sämre påverkanskraft och en sämre möjlighet för oss som individer att driva vår rätt gentemot hyresvärdar. Vi tackar Pål för hans kunskapsutjämning på området!
Lördag 12:e maj:
Tribunal 12.
Vi närvarade på Tribunal 12, en slags sken-rättegång som ställde den politiska och ekonomiska makten inför rätta för alla brott mot människor i Europa. Dessa brott består främst i hur vi behandlar flyktingar och andra migranter som utsätts för systematiska kränkningar och lever under sämsta tänkbara levnadsförhållanden. I ”rättegången” deltog många kända personer, som författaren Henning Mankell, framstående forskare och läkare med insikt i frågorna. Det står mer om bakgrunden till detta event på Tribunal12.org.
Vi i Allt åt alla Malmö var i alla fall på plats i Malmö där livesändningen från den riktiga tribunalen på Kulturhuset i Stockholm visades på bioduk.
Vi passade på att dela ut flygblad om skjutningarna i Malmö ur ett klassperspektiv som motvikt till den populistiska linjen som bara ser det som ett resultat av ”misslyckad invandrings-politik”. Flygbladet handlade även om hur det kan vara att leva som papperslös.
Söndag 13:e maj:
Stadsvandring i papperslösas Malmö
Stadskampsveckan avslutades med att Aktion Mot Deportation bjöd på stadsvandring till platser som illustrerar livet för människor som lever gömda och otrygga i Malmö. Vandringen gick från Möllevångstorget via bland annat sjukhuset, tågstationen Triangeln och Davidshalls torg för att avslutas i Folkets Park. Det pratades bland annat om situationen för papperslösa i akutvården, som i Malmö är något bättre än på andra ställen där det inte alls är självklart att alla ska ha tillgång till akutvård men även här går det inte alltid smärtfritt. När det kommer till psykvården kan det paradoxalt bli så att man får sitt faktiska behov uppfyllt (uppehållstillstånd) först när man är totalt nedbruten som människa. Det talades om flyktingförvaren som finns över hela Europa, där människor stängs in i väntan på att kunna deporteras, om den ökande kriminaliseringen genom polisens praktik och medias retorik och farorna med det. Det gavs exempel på hur sexism och partiarkala strukturer hakar i den extra prekära situation det innebär att leva som gömd i landet. Men det talades också om positivt motstånd: om hur papperslösa organiserar sig fackligt med registermetoden inom SAC i Stockholmsområdet; eller hur ett fall löste sig genom att en gränspolis hjälpte en avvisad man att korsa gränserna för att kunna rädda sitt barn. Polisen sade sedan upp sig.
Vi passade på att sätta upp affischer som efterfrågade Tobias Billströms hemliga adress i Malmö. Det hela avslutades i Folkets Park, en plats där många samlas för att fira med vänner och familj i de fall de till slut fått uppehållstillstånd.
Till sist ett stort tack till alla som hjälpt till, medverkat och närvarat under Stadskampsveckan. Även tack till alla er som stannat upp i er egen vandring i staden och pratat vitt och brett om allt möjligt. Både om innehållet i respektive flygblad och om annat i stort. Framförallt era egna berättelser och funderingar. Vi ses!
Allt åt alla Malmö
Nyköping
I Nyköping höll allaktivitetshuset Magasinet öppet hus två dagar. Det deltagardrivna och icke-kommersiella aktivitetshuset är resultatet av två ockupationer i staden. Det hölls även en uppskattad förhandsvisning av ”Behandla inte oss som djur” om Pantrarna i Göteborg. Veckan avslutades med en stadsfest på Stora Torget.
Vi gjorde torget mer färgglatt med hjälp av vimplar, gatukritor, såpbubblor och glitter. Vi hade även en fiskedamm som var väldigt uppskattad av förbipasserande barn. Vi bjöd på kaffe, mackor och chokladbollar. Vi tog oss rätten att sätta vår kreativitet och prägel på torget.
Tanken var väl helt enkelt att det var dags att vi tog vårt utrymme. Torget är allas och vi ska utnyttja det. Det är en offentlig plats. Det behöver inte vara ett stelt ställe där man bara passerar. En kan faktiskt umgås och hänga på det. Låta det skapas av alla som brukar det.
Lund
I år arrangerade Förbundet Allt åt Alla Lund (tidigare Virvelvinden) för första gången någonsin stadskampsveckan här i staden. Vi började veckan med att hålla ett infomöte på norra Fäladen om kommunens utförsäljning av Borgareparken som för tillfället är en fråga som berör många som bor uppe på norra Fäladen, och som vi i Allt åt Alla Lund valt att arbeta med. Vi arrangerade även ett föredrag med Eric Clark, professor i kulturgeografi, med titeln ”Social polarisering och plundringen av den urbana allmänningen”.
Nästa dag visade vi en dokumentär om Detroit, ”Requiem for Detroit”, och en medlem i Allt åt Alla höll ett föredrag om Detroits utveckling i anslutning till dokumentären. Vi visade också en trailer för en kommande film om Grace Lee Boggs. Veckans sista aktivitet, grillfesten i Borgareparken blev dessvärre inställd på grund av att det regnade.
