Kategorier
Evenemang Klipp Stockholm

Ådalsmarschen 2016

Tillsammans med cirka 250 personer från den breda arbetarrörelsen deltog vi idag i Ådalsmarschen mellan Frånö och Lunde till minne av skotten i Ådalen 1931 då 5 arbetare dödades av svensk militär när de demonstrerade mot sänkta löner och strejkbryteri.

20160514_135040
Samling innan avmarsch vid Frånö Folkets Hus.
20160514_143035
Under marschen på väg mot Strömnäs.

Från Allt åt Alla Stockholm höll Micke detta tal vid pausen i Strömnäs:

Simon Nikolaus Nordin var 21 år gammal 1931. Han jobbade som slipare på sågen här i Strömnäs och han var förbannad på hur samhället såg ut. Han var förbannad för att han behövde bo med hela sin familj och sina föräldrar i ett enda rum på kolbacken i Strömnäs. Han var förbannad för att lönen inte ens räckte till mat och kläder.

När Graningeverkens ägare satte in strejkbrytare blev han ännu mer förbannad. Simon visste att arbetarna kunde vinna vilken strid som helst bara de lät bli att arbeta, att när sågverken och massafabrikerna stod stilla förlorade kapitalägarna långt mycket mera pengar än vad de fattiga strejkande arbetarna någonsin kunde drömma om att arbeta i hop på sina magra löner. Därför bestämde sig Simon också att gå Frånö till Lunde den 14:e maj för att ta itu med strejkbryteriet.

Då, precis som idag, fick arbetarna sätta tilltro till sig själva om något skulle bli gjort. Arbetarklassens befrielse måste helt enkelt vara deras eget verk, och varför då inte börja med att ta i tu med strejkbrytarna som nu fanns på hemmaplan?

Förutom att vara en indignerad arbetare mitt i en uppslitande klasskonflikt 1931, var Simon Nikolaus Nordin också min farfar. Han levde hela sitt liv här i Strömnäs, men han dog ungefär en månad efter att jag föddes, i början av december 1978, 68 år gammal, plågad av både fysisk och psykisk ohälsa.

Eftersom jag inte fick lära känna min farfar undrar jag i bland vad han skulle säga om samhället som det ser ut idag. Jag tror att han skulle vara förbannad fortfarande. För väldigt mycket har gått väldigt fel i Sverige idag:

Människor från Syrien och andra krigshärdar flyr sina hem i desperation, men nekas inträde i Europa därför att fascismen och högerpopulismen återigen står högt på agendan i de politiska finrummen.

Återigen finns fattiga människor i Sverige som inte har råd med mat för dagen och som inte kan få en bostad värd namnet. Fattiga människor ligger och sover i skjul, kojor och tält eller direkt på gatan. De jagas från plats till plats av polisen utan möjlighet till rättvisa och utan framtidsutsikter.

Almega, den stora arbetsköparorganisationen, har i årets lönerörelse aktivt kartlagt fackansultna och tillsammans med Strömma kanalbolag satt in strejkbrytare under Sjöbefälsförbundets strejk på skärgårdsbåtarna i Stockholms skärgård.

Och som av en händelse har det, sedan den 1:a februari i år, återigen blivit lagligt att ställa militärer ur Sveriges yrkesarmé mot civila demonstranter.

Men precis som arbetare gjorde motstånd mot den gryende fascismen och kämpade mot kapitalismen på 30-talet gör folk motstånd värden över i dag också. Ännu finns det hopp. I samma stund som Ådalen reser sig och 25 000 personer demonstrerar mot försämringar i sjukvården här, samlas hundratusentals fransmän på torg runt om i Frankrike under parollen ”Nuit Debout”, som betyder ”uppe hela natten”. I Spanien finns en stark rörelse av ”los indignados” som kämpar mot vräkningar och social orättvisor. I Rojava i Kurdistan byggs ett frihetligt socialistiskt samhälle upp, mitt under brinnande krig.

Vi får aldrig glömma att vi inte är ensamma och att vi är många som ser alla dessa problem som kapitalismen skapar i våra liv, överallt, hela tiden. Aldrig har det varit mera sant att arbetarklassen saknar ett fädernesland, vi kan inte lita till att någon kommer ta hand om oss, utom vi själva. Men arbetarklassen sitter på all makt i samhället och genom att helt enkelt lägga ned arbetet kan vi få vad vi vill. Vi har ännu idag möjligheter att ta till för att krossa klassamhället.

Men vi kan bara få det vi är beredda att kämpa för. Utan kamp kommer ingen seger. Om vi kämpar, om vi reser oss upp som en klass, oavsett varifrån vi kommer, vilka språk vi talar, vilket kön vi har och var någonstans i klassen vi befinner oss så är vi garanterade segern, för utan oss arbetare så kan inte en enda kapitalist tjäna ett enda öre. Det är vi som utför allt arbete oavsett om det är i en fabrik, på ett kontor eller om det sker obetalt i hemmet. Till och med de av oss som är sjuka och arbetslösa, eller de som tigger på gatorna har en funktion i klassamhället och det finns en anledning till att de är där de är idag. Någon tjänar pengar på våran olycka. Vi både kan och ska bestämma att alla dessa pengar som vi skapar genom vårat arbete ska fördelas rättvist.

Jag har organiserat mig politiskt för att kämpa för det klasslösa samhället, precis som min far och mor gjorde före mig och som min farfar gjorde här i Strömnäs för exakt 85 år sedan. Genom att arbeta målmedvetet och kompromisslöst tillsammans kan vi bryta ned klassamhället och i stället bygga ett samhälle efter principen ”av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov”.

Alla vi som är här i dag är sannolikt politiskt organiserade redan, vi finns i fackföreningar, partier och oberoende socialistiska förbund. Därför vill jag inte uppmana någon här att organisera sig politiskt. I stället vill jag uppmana alla här att organisera! Att se till att hjälpa andra att komma med i kampen, ta på er att göra jobbigt arbete. Gör det som måste göras, men som inte är enkelt eller kul. Håll alltid vårat mål, det klasslösa samhället för er inre blick och kämpa på även när det är motigt. För jag kan lova er att det är värt det. I samma stund som vi som klass förstår våran styrka kommer vi inte längre behöva slåss, då kommer det inte längre finnas några slag kvar att utkämpa, vi kommer redan att ha vunnit kriget. Tack!

 

2016-05-14 16.27.53-2
Monumentet i Lunde.
Kategorier
Evenemang Stockholm

Rapport från första maj i Stockholm

Altt åt Alla Stockholm deltog under dagen i Anarkistisk första maj på Södermalms torg där det först serverades frukost kl 09.00 och där tal sedan lästes upp av Irene Matkowitzc, som var konferencier, samt från nätverket Ofog, Allt åt Alla Stockholm och ABC Stockholm. På anarkistisk första maj deltog ca 500 personer. Därifrån gick tåget till Sergelstorg där vi anslöt till Stockholms LS av SAC och SUF Stockholm. Vi höll tal på Sergelstorg kl 11 tillsammans med företrädare från de andra organisationerna och därefter tågade vi tillsammans till Storget där Liv Marend höll tal tillsammans med företrädare för Stockholms LS eller driftsektioner därav. Cirka 2500 personer deltog i marschen från Sergelstorg till Stortorget.

förstamaj

Från Allt åt Alla Stockholm höll Micke detta tal på Anarkistisk första maj:

Kamrater, mötesdeltagare! Vi har samlats här idag för att högtidlighålla första maj som är arbetarnas internationell kampdag.

Den första maj uppmärksammas för att hedra minnet av händelserna vid Haymarket 1886 i Chicago i USA. Den 4:e maj 1886 demonstrerade en stor folkmassa vid Haymarket för 8 timmars arbetsdag och som en protest mot att polisen dagen innan dödat flera arbetare som deltog i en generalstrejk som just krävde åtta timmars arbetsdag. I de juridiska efterdyningarna av dessa händelser hängdes också flera anarkister på falska grunder medan åter andra satt felaktigt inspärrade under många år. Så viktig var alltså kampen för 8 timmars arbetsdag att många av våra kamrater spillt sitt blod för den.

Att vi arbetare skall kunna lägga mindre tid på lönearbete och i stället själva ha rätt att forma våra liv på det sätt vi vill är historiskt sett också en av de viktigaste kamperna som arbetarrörelsen fört, och frågans betydelse har inte minskat idag.

Vi arbetar alltjämt 8 timmar om dagen, trots att det snart gått hundra år sedan 8 timmars arbetsdag förverkligades som en följd av att arbetare världen över masstrejkat för att få den införd. Under de 100 år som gått sedan dess har arbetstiden knappast minskat alls. Men andra förhållanden har förändrats kraftigt. Till exempel har produktiviteten hela tiden ökat. Faktum är att produktiviteten och omsättningen i ekonomi har ökat med 1215% sedan dess.

Det betyder att om vi idag ska vara lika radikala i våra krav på arbetstidsförkortning som våra kamrater var i Chicago 1886 så borde vi kräva 2 timmars arbetsvecka. För om vi skulle ha tagit ut hela produktivitetsökningen i minskad arbetstid hade vi bara behövt jobba 105 timmar om året, eller 2 timmar och 15 minuter i veckan! Att förespråka 6 timmars arbetsdag är alltså snarast oambitiöst. Till och med 6 timmars arbetsvecka betyder att vi skulle jobba nästan 3 gånger för mycket.

Hur kan det komma sig att vi har låtit hela produktivitetsökningen hamna i fickorna på kapitalet, medan vi arbetare är fortsatt tvungna att arbeta 8 timmar om dagen, eller mer?

En hel del av svaret på den frågan ligger förstås i våran oförmåga att organisera oss på klassgemenskapens grund. De organisationer i form av partier och traditionella fackförbund som säger sig företräda arbetarklassen men som ständigt ropar på klassamarbete så fort arbetare kräver sin rätt har en stor skuld till att det blivit på detta vis. Det är nu hög tid att vi arbetare enas utanför traditionella partier och fackförbund och tillsammans arbetar för att upphäva klassamhället på alla sätt vi kan.

Men hur gör vi det?

Alla som någon gång har pratat om anarkism eller kommunism med någon annan har sannolikt möts av kommentaren: ”ja, det är kanske en fin idé, men det kommer aldrig att fungera i praktiken”. Kanske har du till och med blivit ombedd att på stående fot beskriva exakt hur ditt drömsamhälle ska fungera. Det är naturligtvis en omöjlig uppgift att göra i några få meningar och jag tror inte ens att det finns någon mening i att i förväg veta exakt hur det bästa av samhällen borde vara organiserat. Vi måste pröva oss fram och börja i det lilla.

Vi måste börja prata med våra grannar och arbetskamrater och ta de konflikter som finns i vår närhet idag. Vi måste börja bygga strukturer och organisationer som vi kan använda den dagen då de tusen små glödbäddarna av konflikter mellan arbetare och kapital som finns, blossar upp till en stark brand.

Vi måste skapa allmänningar där vi kan träffas, andas, pusta ut och vara tillsammans. Vi måste börja ta de första små stapplande stegen på vår resa mot ett samhälle utan uppdelningar. Ett samhälle där vi alla är fria att vara människor på precis det sätt vi själva önskar, utan att vi blir exploaterade på arbetsplatserna och där vi slipper destruktiva normer i våra mellanmänskliga relationer. Men det spelar egentligen ingen roll hur snabbt vi kan nå det klasslösa samhället, så länge vi rör oss närmare målet varje dag. Att sitta ned och modstulet titta på mängden arbete som behöver göras för att nå målet hjälper ingen, men att varje dag beta av lite grann gör hela skillnaden. Och kan du få med en kamrat i kampen så har mängden arbete du behöver göra just halverats.

Så ta en kamrat i handen, organisera er och titta sedan runt omkring er vilka konflikter som finns där just ni är. Kämpa för att få en ny kaffebryggare på jobbet, samla dina grannar och skapa en gemensam, självförvaltad park i ditt område. Öppna en gratisaffär i din trappuppgång där ni grannar kan hjälpa varandra.

Det är bara genom att börja kämpa som vi kan komma någonstans, när ni vet hur det går till att vinna kampen om kaffebryggaren på jobbet eller hur ni vinner över kommunen i kampen om en ockuperad park, då vet ni också hur ni ska göra när konflikterna blir större och viktigare. När ni vunnit tillräckligt många små konflikter kommer ni till slut veta hur ni ska göra för att ta över hela driften av er arbetsplats eller stadsdel. När den dagen har kommit, när vi vunnit så många konflikter att vi bara behöver jobba två timmar i veckan, och själva förvaltar våra stadsdelar utan att behöva betala oskäliga hyror bara för att få bo, då har vi tid att sitta ned och diskutera exakt hur vi vill inrätta vårt drömsamhälle. Men jag tror inte vi kommer behöva det, för då har vi redan alla erfarenheter klara för oss och vi kommer redan veta hur vi ska göra.

Men vi ska komma i håg en sak, vi kan inte få mer än vad vi är beredda att kämpa för! Vi måste organisera oss och göra motstånd.

Så res er, vår tid har kommit nu!

Tack för mig.

li plattan

På Sergelstorg höll Li från AK-gruppen i Allt åt Alla Stockholm detta tal:

Kamrater! Vi från arbetarkampsgruppen, AK-gruppen, i Allt Åt Alla Stockholm, vill ta det här tillfället att hylla ett urval av kamper som drivits av arbetarkollektiv under det gångna året.

I en tid då företagen tar sig allt större friheter och ständigt testar gränserna för vad de kommer undan med, vill vi se till att lyfta och hylla arbetares motståndskraft och förmåga att i den hårda motvinden hitta vägar att inte bara hålla positionerna, utan också föra dem framåt.

Vi vill hylla personalen på Mellbygården i Partille för deras kamp. För att de under många år har kämpat för att förena intresset hos arbetarkollektivet på ett litet gruppboende med brukarnas rättigheter, och ta striden mot försämringar inom omsorgen. Som ett försök att tysta kritken stängde cheferna olagligen av två av arbetarna från sina jobb, något som inte fick den effekt man hade hoppats på. Istället tog arbetarkollektivet kampen ut till gator och torg. En kamp mot arbetsgivare och poltiker, men också mot ett korrupt fack, för att tvinga dem att lämna chefens trygga knä och ta fallet till arbetsdomstolen. Vi vill hylla personalen på Mellbygården för att ha visat att det går att ta kampen utan stöd från fack eller politker, för att ha visat att ett enat arbetarkollektiv inte kan besegras!

Vi vill också hylla hamnarbetarna i Oslo. När kommunen sålde ut det sista gemensamt ägda av hamnen till storföretaget Yilport blev hamnarbetare uppsagda för att återanställas utan kollektivavtal. Istället för att godta detta inledde arbetarna en strejk. Strejken har spridit sig till flera systerhamnar i Norge och i solidaritet har hamnarbetare i Köpenhamn vägrat hantera containrar som ska skeppas till Oslo.

Vi vill också uppmärksamma att snabbmatskedje-anställda runt om i USA som reser sig för en dräglig lön att leva på och mot en traditionellt urusel bransch, har satt igång en av de största strejkrörelserna i världen nånsin. Kampanjen Fight for 15 började i NYC i november 2012 och har nu spritt sig till 230 städer i USA och internationellt till bland annat Italien och Nya Zeeland. Deras kämparglöd och kollektiva beslutsamhet bringar hopp inför framtiden.

Vi vill hylla de sjuksköterskor på intensivvårdsavdelningen i Sundsvall, som istället för att gå på knä har valt att säga upp sig – liksom de dialyssköterskor i Örnsköldsvik och läkare i Björkhagen som går samma väg. Nu är det slut på rean!

Vi vill också vända blicken mot Nike och Adidas underleverantörer i den kinesiska staden Donguang. Där har 5000 arbetare gått ut i strejk för att få ut sina sociala förmåner i pengar varje månad, för att företagen inte ska behålla dem om de t.ex byter jobb. Strejken spred sig till systerfabriker i bland annat Vietnam, och såväl där som i Kina utföll den till arbetarnas fördel!

Slutligen vill vi säga något om att i Milano öppnar idag, första maj, just nu – årets upplaga av världsutställningen Expo – en utställning som inte är annat än ett skyltfönster för lanserandet av en “grön kapitalism”. De har försökt rekrytera 25000 gratisarbetare i form av elever från stadens skolor – och lokal regering har uppmanat lärare att underkänna elever som vägrar ställa upp. Även studenter på universitetet förväntas jobba gratis – men igår, den 30 april, marscherade de istället genom Milano och ockuperade en park som i samband med Expo kommer att inhägnas, militariseras och övervakas.

Alla dessa kamper, att människor går ihop och med mod kräver sin rätt, är vad som byggt denna rörelse, det är kärnan i vår verksamhet – vi kan inte få mer än vad vi är beredda att kämpa för! Vi vill hylla dessa kämpar och att de exempel vi just räknat upp ska ses som inspiration och en uppmaning till oss alla: organisera, gör motstånd, RES ER!

 

Så här såg det ut när vi tågade från Sergelstorg till Stortorget (Foto Emil Boss, SAC).

Kategorier
Evenemang Stockholm

Boutique Solidarité: Kläd- och fikaallmänning

Välkommen till kläd- och fikaallmänningen Boutique Solidarité som har urpremiär lördagen den 23 maj kl 14 – 18 i Högdalens Centrum. Här har du möjlighet att bidra med kläder till andra eller varför inte själv skaffa dig en ny outfit lagom till sommaren!

En allmänning är organiserad efter principen ”av var och en efter förmåga, till var och en efter behov”. Det går till så att du tar med eventuella kläder du vill ge bort (hela, rena och snygga förstås) och hänger upp dessa på de klädställningar som finns på plats, sedan får vem som helst ta kläder efter behov. Du behöver alltså inte ta med några kläder för att få ta kläder, och du behöver inte ta några kläder bara för att du lämnar.

Vi kommer också att ordna fika till varandra enligt samma princip, så baka gärna lite bullar och ta med, eller blanda en flaska saft eller koka en termos kaffe. Om inget av detta passar kan du alltid komma och ta en fika utan krav på motprestation.

Fokus ligger på deltagande och gemenskap, så vi kommer inte att ha möjlighet att ta emot stora mängder kläder i säckar eller liknande från någon som sedan inte deltar, du förväntas själv hänga upp dina kläder och delta i gemenskapen. Vi skapar allmänningen tillsammans. Om du har möjlighet att ta med galgar till kläderna är det bra, det kommer bara finnas ett begränsat antal på plats. Eventuella kläder som finns kvar när vi är färdiga ges vidare till någon secondhandbutik då vi tyvärr inte heller kommer att ha möjlighet att lagra stora mängder kläder efter vi avslutar allmänningen kl 18.

Headerbilden är tagen av Conception Levy och används under licensen CC BY-SA 2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0), via Wikimedia Commons

Kategorier
Evenemang

Demonstration 1 maj – klasskamp räddar!

11150208_849447461775397_67093788227795465_n

De senaste åren har vi sett många kamper och segrar, både i Sverige och i världen.
Boende i Gränby har kämpat sig till bättre villkor mot Rikshem. De har också lagt grunden för en långsiktig organisering för att tillvarata sina intressen i sitt bostadsområde. Och runtom i landet växer det organiserade motståndet mot renovräkningar och gentrifiering.

Sjuksköterskorna på Akademiska har under flera års tid kämpat sig till högre ingångslöner och bättre arbetsvillkor.
Kampen har spridit sig över landet och nu har allt ifrån barnmorskor till biomedicinskanalytiker och hemtjänstpersonal inspirerats och kämpar nu för sina rättigheter.

Under de senaste åren har man i Rojava byggt upp demokratiska och autonoma områden som varit en viktig grund för det framgångsrika väpnade motståndet mot IS.

1 maj är en dag född ur det som är genomgående för våra segrar och kamper – organisering och klasskamp.
Kamp tillsammans med människor i samma situation. Organisering som inte bara försvarar våra intressen utan kämpar för den framtid som är vår!

Klasskamp räddar!

✰✰✰✰✰✰✰✰✰✰✰✰✰

Vi samlas i Engelska parken kl 12 och därefter tågar vi genom staden. Demonstrationen avslutas i Stadsparken där vi har en gemensam fika-allmänning, det betyder att alla tar med sig fika efter förmåga och att alla får ta vad dom vill ha.

✰✰✰✰✰✰✰✰✰✰✰✰✰

Arrangeras av Uppsala LS av SAC-Syndikalisterna och Allt åt Alla Uppsala

Kategorier
Evenemang Göteborg

Demonstrera med Allt åt Alla Göteborg på första maj!

10429211_10153318075453885_6525071328082035254_n

Demonstrera, framtiden tillhör oss!

Vi går i Göteborgs LS tåg under parollen ”KOMMUNISM!” och vill ha med dig och dig och dig! Alla måste demonstrera, kom igen det blir kul!

Samling sker vid Masthuggstorget 12.30, tåget är tänkt att avgå 13.00 och avslutas i Bältesspännarparken.

Dela evenemanget, bjud in alla du känner!

Se syndikalisternas event för mer information och förhållningsregler: https://www.facebook.com/events/828780923864100/

Glöm inte att även komma på den snudd på obligatoriska manifestationen till minne för de spanienfrivilliga vid Masthuggstorget 11.00: https://www.facebook.com/events/1413683838948716/

Kategorier
Evenemang Malmö

Rösterna är våra! (En sångworkshop med allt åt alla)

11156203_10153193885667381_3043855555602522306_n

Allt åt alla bjuder in till öppen sång-workshop för en framtid värd att tro på. Vår sång är inte kärlek, den är en hammare vi använder för att krossa våra fiender!

Var? Underverket, Hasselgatan 8, Sofielund
När? 26 april, 18.00

Allt åt Alla Malmö deltar i ”Revolutionär första maj”, mer information finns här: https://www.facebook.com/events/876630599066764/

Kategorier
Allmänt Evenemang Malmö

Ingen ska flytta – skydda lägret!

11179970_10153202878647381_5541383786816184582_n

På måndag (27/4) vräks Malmöbor från sina hem. Malmöbor som inte fått den mest grundläggande hjälp med sophämtning och avlopp kastas nu ut med den påhittade anledningen att det inte är rent nog där de bor.

Vi är alla överens om att tältläger inte är någon lösning. Att förstöra den enda fasta punkten som människor har löser inget. Lösningen är omfördelning av samhällets resurser.

Vi vet vad det här egentligen handlar om: klassförakt och rasism. De fattiga ska bort – till vilket pris som helst. Malmö är inte till för oss som bor här.

Nu säger vi emot. Det är nog nu. På måndag sluter vi upp för att stödja våra grannar och kamrater när kommunen kommer för att köra bort dem från deras hem. Samling från klockan 8:00 inför den planerade vräkningen klockan 10!

Var? Korsningen Nobelvägen/Industrigatan

Mer info och diskussion på facebookevenemanget här: https://www.facebook.com/events/1426420057674227/

Kategorier
Allmänt Evenemang

En vecka av allmänningar // 18 – 24 maj 2015

11149115_913058335383171_1113622322984887151_n

Vi vill bjuda in er att delta i ett socialt experiment: Att under sju dagar (18-24 maj 2015) skapa ett myller av allmänningar över hela staden.

Att skapa en, om än tillfällig, levande bild av ett potentiellt Umeå med det gemensamma i fokus. En bild av grannar och vänner som kommer samman, öppnar upp tomma lokaler, tar över gårdsplan och öde parkeringar för att tillsammans skapa och dela resurser.
Allmänningsveckan fungerar som en chans för grannar att prova på att skapa allmänningar i sin närmiljö. Vår förhoppning är att vissa av dessa små försök ska bli ett första steg mot ett mer permanent allmänningskapande i riktning mot en jämlikare, mer demokratisk stad.

////// Vad är en allmänning? //////

En allmänning är något som varken är offentligt eller privat – utan gemensamt. Ett skapande och/eller förvaltande där deltagande är fritt och frivilligt, processen öppen och genomskinlig, och resultatet tillgängligt för alla oberoende av insats. ”Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov”, i praktiken.

Det kan vara en cykel- eller bilverkstad där människor hjälps åt att lösa varandras problem och dela kunskap. Det kan vara ett gratisfik där alla som kan tar med sig fika, och alla som kommer förbi får ta del av det som finns. Det kan vara en kvällsskola där grannar föreläser kostnadsfritt för varandra. Eller en mötesplats där kläder lämnas in, så att alla som behöver kan ta för sig. Bara fantasin, och människors förmåga att organisera sig tillsammans och bygga strukturer, sätter gränser för innehållet.

///// Hur skapar vi en allmänning under veckan? //////

Vi har tagit fram en guide i fem steg för er som är intresserade av att skapa någon form av allmänning under allmänningsveckan. Det går i princip att börja helt på egen hand, men är en fördel om man är i alla fall 2-3 personer som hjälps åt.

1. Bestäm dig/er för vilken typ av allmänning som ska skapas. Kanske ett litet bibliotek i trapphuset? En gratis cykelverkstad eller varför inte ett litet kvartersfik? Försök att utgå från vad du/ni själva har för kunskaper, vad ni är bra på eller kan göra som andra i närområdet kan ha användning för.

2. Välj ut en plats, tid och datum då allmänningen ska upprättas (vare sig den ska vara tillfällig eller permanent). Kanske finns det en kvarterslokal som går att boka, eller så går det att hålla till ute på gården eller någon annan välbesökt offentlig plats?

3. Sprid information! Tänk på vilka du/ni riktar er till. Vars kan de nås? Kanske går det att göra en liten lapp och sätta upp i trapphusen och tvättstugan? Skriv titel (exempel: ”cykelallmänning”), datum, plats och tid. Om du/ni vill ha en liten förklaring av vad en allmänning är kan ni kopiera delar ur texten här ovanför. Lägg gärna också ut informationen här på evenemangets vägg så hjälper vi till att sprida information via nätet. Kanske finns det också någon facebook-grupp där boende samlas i ditt/ert område där det går att sprida informationen?

4. Gå igenom vad som behövs för att genomföra allmänningen. Är det ett gratisfik så kanske det ska bakas lite bullar och kakor, lånas ihop kaffebryggare, vattenkokare och porslin? Är det en cykelverkstad behövs kanske lite verktyg, däcklagningar och liknande? Ska ni fixa ett litet bibliotek i kvarterslokalen behövs kanske en hylla?

5. Sätt igång! Försök hitta sätt att minska glappet mellan skapare och mottagare. Var inte rädd för att göra fel, utan testa vad som fungerar och se hur det går. Hur kan de som kommer till allmänningen inkluderas i att upprätthålla den?

Lycka till!
——————–
[Allmänningsveckan är en lokal temadel av den årliga Stadskampsveckan som sker samma datum i bland annat Umeå, Stockholm och Malmö. Hela programmet för stadskampsveckan i Umeå presenteras här: https://www.facebook.com/events/980799475264417/ ]

Kategorier
Evenemang

Umeå: Stadskampsveckan 2015 – Det våras för allmänningarna

11164823_911096935579311_5789601599737808787_n

[Detta evenemang är specifikt för stadskampsveckan i Umeå, english coming soon]

Stadskampsveckans äger rum den 18 – 24 maj i syfte att lyfta fram, diskutera och knyta samman konflikter kring stadrummet. En vecka för då vi diskuterar hur vår stad förändras, för vem den förändras, vem som förlorar på dess omvandling men också, och kanske viktigast av allt, vilken alternativ framtid vi kan skapa istället!

Stadskampsveckan består av en mångfald initiativ från olika grupper, rörelser och individer. Programmet koordineras av Allt åt Alla Umeå, för att ge de specifika initiativen ett större sammanhang och bredare spridning.

Kritiska diskussioner, stadsvandringar, kartläggning, manifestationer, aktioner och studiecirklar i varierande ämnen passar alla under veckans paraply, men vi vill i år sätta lite extra fokus på just alternativen. Hur kan vi, vid sidan om att ställa krav på de som styr, själva bygga en solidarisk, jämlik och demokratisk stad?

ETT MYLLER AV ALLMÄNNINGAR
Vi i Allt åt Alla Umeå vill som koordinatorer av stadskampsveckan uppmana till skapandet av ett myller av så kallade mikroallmänningar mellan den 18 – 23 maj.

I en allmänning är deltagande fritt och frivilligt, processen genomskinlig, och resultatet tillgängligt för alla oberoende av insats.

Det kan vara ett gratisfik i kvarterslokalen, en cykelverkstad på gården, startandet av ett litet bibliotek i tvättstugans foajé, en klädbytarhylla i trapphuset eller en odlingslåda vid lekparken. En kort guide i fem steg till att göra en mikroallmänning kommer inom kort läggas upp, så håll utkik efter den.

Vi vill på detta vis uppmuntra och understödja lokal självorganisering i bostadsområdena. Ett tillfälle att, inom ett större sammanhang, testa att fixa en (temporär) allmänning och se hur det fungerar. Samtidigt visar den större bild som träder fram hur en mer gemenskapande stad skulle kunna se ut i praktiken!

PROGRAM:
Övriga programpunkter presenteras inom kort, men det går att fylla på ända fram till veckans start.

Vill du eller din grupp styra upp något, t ex en föreläsning, stadsvandring eller aktion under stadskampsveckan? Maila umea@alltatalla.se eller skriv ett PM på facebook till oss så ser vi till att det annonseras i programmet.

Staden är vår!

Kategorier
Evenemang Stockholm

Rapport från 8 mars-manifestation i Stockholm

8mars-2

Den 8 mars anordnade Allt Åt Alla Stockholm ihop med Feministas Migrantes Latinoamericanas, SUF Stockholm och Ingen Människa Är Illegal en manifestation på Sergels Torg i Stockholm under parollen ”Feminism <3 Socialism”.

Manifestationen öppnades av Feministas Acidas Rriotsamba, och talade gjorde Agnes från Allt Åt Allas Feministiska Arbetsgrupp, Liv Marend från SAC samt representanter från Feministas Migrantes och Ingen Människa Är Illegal. Athena Farrokhzad, som skulle ha talat som avslutning, fick tyvärr förhinder och kunde ej medverka själv – istället fick vi en specialskriven dikt som lästes upp av Johanna från Allt Åt Alla Stockholm.

Evenemanget drog över 1000 besökare och vår fantastiska banderoll fortsatte sedan sitt segertåg genom Stockholm i eftermiddagens stora demonstrationståg från Slussen till Medborgarplatsen.

8mars-1

Liv Marends tal finns publicerat i sin helhet på SAC:s hemsida.

Stort tack till alla som medverkade, hjälpte oss med utrustning och transporter och framför allt till alla som deltog! Vi har fått många förfrågningar om det tal som hölls, samt Athenas dikt – här får ni dem nu i sin helhet.

8mars-3

Allt Åt Alla Stockholm – 8 mars-tal

Kamrater, systrar, demonstranter!

Vi har samlats här idag för att uppmärksamma den internationella kvinnodagen, en dag som instiftades för 105 år sedan på initiativ av socialisten Clara Zetkin. Hennes kamp är samma kamp som vi för vidare idag och frågorna har inte tappat i betydelse. Det är heller inte mindre brådskande nu att genomföra genomgripande förändringar. För kamrater, det räcker inte att ett parti med ordet feministiskt i namnet får 3% i ett riksdagsval. Det räcker inte att nästan alla politiker kallar sig feminister.

För vad betyder feminism när politiska partier går till val under parollen ”feminism utan socialism”?
Vad betyder feminism när alkohol- och drogberoende kvinnor inte är välkomna på kvinnojourer?
Vad betyder feminism när polisen, som har som uppgift att skydda oss, för register över våldsutsatta kvinnor?
Vad betyder feminism när en kvinna med handväska är ett hot, men en man med ett svärd inte är det?
Vad betyder feminism när samhället inte kan garantera kvinnors möjlighet att befinna sig i offentligheten utan att behöva utstå hot, hat och våld?
Vad betyder feminism när överklassen kan köpa sig jämställdhet med skatteavdrag på arbetarkvinnors bekostnad?

Svaret på alla dessa frågor är förstås att under sådana förutsättningar så betyder feminism ingenting alls.

Det sägs att Sverige är bland de mest jämställda länderna i världen. Det sägs till och med att ”feminismen gått för långt”.
Det sägs att feminismen har gått för långt trots att män äger 99% av all egendom i världen.
Trots att det nästan bara är kvinnor som jobbar deltid.
Trots att kvinnor står för två tredjedelar av alla sjukskrivningsdagar.
Trots att män fortfarande får betydligt högre lön  medan det kvinnliga oavlönade omsorgsarbetet ökar.
Trots att kvinnor kroppar fortfarande är handelsvaror.
Trots att mäns våld mot kvinnor fortfarande är ett stort samhällsproblem.
Trots att det begås 700 våldtäkter varje vecka,  av vilka endast 120 anmäls, endast 28 leder till åtal och endast 18 blir dömda.

För så ser Sverige och världen ut, efter dessa 105 år. För att vi ska bli av med detta historiska bagage, för att feminism ska betyda någonting alls, måste den verka för reella förbättringar av kvinnors liv. Vi behöver  förbättringar som går på djupet och som inte tvingar kvar vissa kvinnor i fattigdom. Därför kan en feminism värd namnet inte fokusera på att få in vita kvinnor i styrelserummen bredvid de vita män som redan sitter där.
En feminism värd namnet måste fokusera på att avskaffa det privata ägandet och att stänga börsbolagens styrelserum helt och hållet. Feminism kan inte bedrivas inom ramen för ett system som i grunden är patriarkalt. För att sann jämlikhet skall kunna råda mellan alla människor måste vi skaffa oss demokratisk kontroll över alla delar av våra liv. Vi måste komma åt alla förtyckande strukturer i samhället. En feminism värd namnet behöver prata om klass, om funktionalitet, om reproduktiva rättigheter och om rasism. En feminism värd namnet måste vara intersektionell, kompromisslös och militant.

Det är fortfarande samma herrar som sitter på makten som när Clara Zetkin tog initiativ till den internationella kvinnodagen. Det kommer inte att vara möjligt att omkullkasta rådande världsorning om vi följer reglerna som den världsordningen satt upp. Vi måste verka utanför systemet för att bryta patriarkatets ryggrad. Vi kan inte acceptera att vänta ytterligare 105 år utan reella framsteg, inte när våra systrar sliter ut sina leder för att bära patriarkatet. Vi kräver ett rättvist samhälle här och nu och vi kommer inte vänta på tomma reformer som bara är till för att stävja vår ilska. Inte heller nöjer vi oss med mindre än fullständig frihet, vi måste nämligen kräva allt åt alla inte litegrann åt några. Ingen är fri förrän alla är fria!

Athena Farrokhzad – Till 8 mars-demon i Stockholm

Hej kamrater.
Här kommer en hälsning till er från Malmös gator, där vi just nu tågar och skanderar i solen:

Jag ville skriva en dikt till oss, en dikt om oss, en dikt om att vi överlever, fast det inte var meningen att vi skulle, en dikt om bröd och rosor och eld, en dikt som kunde bära oss, genom striderna och nederlagen, jag ville skriva en dikt om systrars sång i den mörkaste av nätter, i den hårdaste av nätter.

Jag ville skriva inga pigor åt överklassen, jag ville skriva klipp en kuk, släng den på en snut, jag ville skriva manliga poeter, glöm vad de heter, jag ville skriva att vi tar natten tillbaka, att vi vägrar leva på knä, att vi vill ha sex på vår arbetsplats, att vi vill ha hela jävla bageriet.

Jag ville att livet det här samhället i bästa fall är skittråkigt, och ingen aspekt av det överhuvudtaget är relevant för kvinnor, att det för civiliserade, ansvarstagande, spänningssökande kvinnor bara återstår att störta regeringen, eliminera det ekonomiska systemet, och förstöra det manliga könet.

Jag ville skriva att vi är krigarinnor, hjältinnor, ryttarinnor, oskuldsögon, himmelspannor, rosenlarver,
tunga bränningar och förflugna fåglar, att vi är de minst väntade och de djupast röda, tigerfläckar, spända strängar och stjärnor utan svindel.

Jag ville att vi ska förstöra det som förstör oss, jag ville skriva att ingen är fri förrän alla är fria, jag ville skriva att antifascism är självförsvar, jag ville skriva att kampen fortsätter, att framtiden tillhör oss, att kvinnokamp är klasskamp.

Jag ville skriva en dikt till oss, en dikt om oss, en dikt om att vi överlever, fast det inte var meningen att vi skulle, sen kom jag på att den dikten redan är skriven, att det är vi, och alla de som kom före oss, och alla de som kommer efter oss som har skrivit den, att det är för att den dikten finns som jag lever, som jag kämpar, som jag skriver.

Tack kamrater, för att jag får kämpa vid er sida, för en värld som är oss värdiga. You are my sisters and I love you, someday all our dreams will come true, and until that day and for ever, I’m proud to be associated with you.

All kärlek, solidaritet och systerskap!
Feministiska arbetsgruppen
Allt Åt Alla Stockholm

Kategorier
Evenemang

Stilla nyfikenheten! Vad är fAåA Umeå?

11062122_892260217462983_6443022772225921766_n

Har du funderat på vad Allt åt Alla Umeå är för nåt? Nu bjuder vi än en gång in till att träffa några av våra medlemmar och prata om vad Allt åt Alla Umeå är och gör.

Oavsett om du är intresserad av ett medlemskap, vill vara med under våra allmänningar, är orolig för hyreshöjningarna eller undrar vad tusan som händer med stan, så är detta tillfället för alla såna frågor.

Tisdagen den 24 mars sitter två av oss i vår lokal (på Klossen vid Ålidhems centrum) för att förutsättningslöst ta emot alla nyfikna och bjuda på fika. Ta med dina funderingar och ramla in genom dörren när som helst mellan klockan 18 och 21.

Välkommen!

==== ==== ==== ====

Have you been wondering what Allt åt Alla Umeå is? Now we’re once again giving you the opportunity to meet some of our members to talk about what the organisation is and does.

Whether you’re interested in membership, wanting to participate in our commons, worried of the rent increases or just want to discuss the city transformation, this is a time and place for that.

On Tuesday March 24th between 6 PM and 9 PM two of our members will be sitting in our space at Klossen (next to Ålidhem’s centre), ready for all you curious people. Just drop by any time with your questions!

Welcome!

Kategorier
Evenemang

Kvinnoseparatistisk cykelworkshop

IMG_3108

*For english, read further down.*

Nästa söndag (15/3-2015) anordnar vi en kvinnoseparatistisk cykelworkshop i våra lokaler. Öppen för alla som identifierar sig som kvinna/tjej.

Cykelworkshopen kommer främst inrikta sig på att lära ut enklare kunskap om cyklar och reparationer av desamma. Om du har möjlighet att ta med din egen cykel är det bra då tanken är att workshopen ska vara praktiskt inriktad och att deltagarna ska ha en egen cykel att meka med.

Workshopen kommer att hållas på engelska. Om behovet finns så försöker vi fixa en översättare.

Klossen är rullstolsanpassad och har hiss och handikapptoalett.

Women’s separatist bicycle workshop

Next sunday we will organize a women’s separatist bicycle workshop our facilities at Klossen. Open for everyone who identifies as female.

The bicycle workshop will focus on teaching basic knowledge about bicycles and reparations of bicycles. If you can bring your own bike it is recommended that you do since the workshop will be practical and the idea is the participants should all have an own bike to tinker with.

This workshop will be held in english primarily.
Klossen is wheelchair accessible and have an elevator and an accessible toilet.

  • 15 mars
    10.00 – 14.00
    Allt åt Alla-verkstaden, Kulturhuset Klossen på Ålidhem