Aktion i Professorsstaden mot orättvisa förtätningar.
Det är skillnad på folk och folk. När man förstör parker och gröna ytor i miljonprogrammen är det ingen utom oss som bryr sig. Men när man pratar om att bygga i de rikas områden tar det hus i helvete.
Vi som inte vill göra bostadskarriär, vi som bara vill ha någonstans att bo – oss kan man trampa på utan konsekvenser. Allmännyttans bostadsområden blir trängre och trängre, gråare och gråare och mer och mer tätbefolkade men ingen skulle någonsin få för sig att inkräkta på villaägarnas områden och deras perfekta gräsmattor. Vi som inte har egna trädgårdar behöver våra parker mycket mer än de som redan äger hundratals kvadratmeter gräsmatta. Vi som bor i hyresrätter äger istället gemensamt våra parker.
I Tunaområdet där Professorsstaden ligger är det gott om både privata och offentliga grönytor, trots att området ligger mitt i stan och ”vinsterna” på att förtäta skulle vara skyhöga. Men på platser som Klostergården, Norra Fäladen och Linnero – platser som redan från början var byggda som tätat bostadsområden – pressar nu kommunen in ny bebyggelse utan att ta hänsyn till behoven hos de hyresgäster som finns. När boende försöker hitta alternativa platser att bygga på i utkanten på områdena istället för mitt i våra gemensamma parker blir svaret konsekvent att det inte går – då kommer de nya höghusen för nära villor i områden bredvid.
Vi i Allt åt alla har i flera år engagerat oss mot stadens orättvisa förtätningsprojekt, och försökt påvisa hur dessa är baserade på en institutionell inställsamhet till de mer bemedlade lundaborna och ett förakt för Lunds arbetarklassområden. Eftersom budskapet inte verkar gå hem hos politikerna när vi använder flygblad, insändare och demonstrationer tänkte vi att det var dags med ett praktiskt experiment. Vi skapade därför ett fejkat förtätningsprojekt i Professorsstaden, och precis som vi hade förväntat oss tog det hus i helvete innan de inblandade insåg att det var en bluff. När vi protesterar i våra områden möts vi bara av förakt och blir kallade bråkmakare, men när borgarna reagerar så är det ”marknaden” som talar genom ”engagerade bostadsägare”. Vi vägrar leva i en stad och ett samhälle som gör skillnad på folk och folk, där demokratisk kontroll över stadsplanering konsekvent riggas för de som redan har.
Vi kommer att fortsätta att kämpa mot alla förtätningar av våra områden som bygger på inhägnande och förstörandet av gemensamma ytor, för en rättvis stadsutveckling och för arbetarklassens makt över sin livsmiljö och i slutändan hela samhället. Vi kommer att fortsätta ta striderna även om det hotar marknadsvärdet på de besuttnas lyxvillor. Därför säger vi: ”Rädda Borgarparken – Förtäta Professorsstaden!”
Allt åt alla Lund, 21 april 2014