Kategorier
Malmö

Reserapport från Hamburg

Under helgen 9-11 november reste en grupp från Allt åt Alla Malmö och Lund till Hamburg för att träffa våra kamrater i Avanti och delta i en demonstration på temat ”Stoppa Hyresvansinnet” (Mietenwahnsinn stoppen).

Avanti är en tysk antikapitalistisk organisation som funnits sedan 1989 och har idag lokalgrupper i 8 tyska städer. Avanti har ett öppet och odogmatiskt men samtidigt militant arbetssätt som vi tycker är inspirerande.
Organisationen har under några år varit drivande i att skapa ett nätverk som länkar samman olika enfrågegrupper under parollen ”Rätten till staden” i bland annat Hamburg, och de har kämpat mot hyreshöjningar, gentrifiering, bostadsspekulation, nedgångna förorter, och för självförvaltade allmänna sociala rum i staden.

Sättet de har organiserat sig har lyckats föra samman flera olika, specifika mindre grupper till en större kraft som satt en enorm press på lokala politiker att börja bygga hyreslägenheter till låginkomsttagare och därmed gjort det till den viktigaste valfrågan i förra lokala valet.

Minst lika viktigt har varit lokala kamper om allmänningar som att starta och försvara mötesplatsen Centro Sociale, dra i gång ett fungerande stadsodlingsprojekt i Karoviertel, satt upp och egna anslagstavlor för politisk ”kvartersinformation”, drivit framgångsrika kampanjer mot att bebygga parker och varit en del av rörelsen som försvarat och legitimerat ett stort antal husockupationer (där det viktigaste har varit ockupationen av kvarteret Gängeviertel som pågått i två år).

Allt åt alla i Malmö och Lund har under flera år haft ett kontinuerligt erfarenhetsutbyte med Avanti och andra grupper inom Rätten till staden-nätverken, eftersom vi intresserat oss för samma frågor och hoppats kunna lära oss av varandras kamper. Mer än att visa att det är möjligt att kämpa till sig nya rättigheter till staden om man organiserar sig brett, odogmatiskt och radikalt, har vi kunnat lära os en mängd praktiska saker av att hjälpa varandra med mobiliseringsarbete.

Inför den årliga demonstration mot ”hyresvansinne”, som sammanföll med att det var 25 år sedan barrikader restes vid Haffenstrasse, valde en grupp fAÅA-aktivister att åter besöka Hamburg, för att hjälpa till med demonstrationen och umgås och diskutera med våra kamrater.

På fredag eftermiddag tog vi tåget till Hamburg, något som går förvånansvärt snabbt , cirka 5 timmar – alltså ungefär som att resa till Stockholm.Väl på plats hjälpte vi till att måla färdigt några banderoller samt umgås med våra tyska vänner och planera vår insats inför morgondagen.

Följande morgon slöt vi upp på samlingsplatsen och hjälpte Avanti att ta täten i demonstrationen, hålla i banderoller och flaggor och dela ut informationsblad om läget i staden. Demonstrationen hade på grund av välkomnande attityd ett stort stöd i Hamburgs breda vänster med ett antal olika block uppstyrda av olika grupper i olika storlekar, men det framgick ändå tydligt att det var den utomparlamentariska vänsterns agenda som stod i centrum. På grund av ett hektiskt, defensivt antifascistiskt arbete de senaste halvåret hade nätverket inte gjort ett lika stort förarbete som föregående år, och det kom ”bara” ca 4000 personer på demonstrationen.

Halvvägs genom demonstrationen gick det ut information om att flera hus höll på att ockuperas – vilket firades med konfetti och bengaliska eldar. Vår grupp sökte sig, när vi inte längre var behövda i demonstrationen, till ett av husen. Det var då redan helt omringat av ett mycket stort antal kravallpoliser, och det fanns tyvärr inte mycket att göra för att bistå husockupanterna. Istället återvände vi till demonstrationen som så småningen avslutades på Hafenstrasse, som är en gata med ett stort antal ockuperade hus. Hela denna helg pågick där 25års-firandet av de husockupationerna, det anordnades pubar, fester, filmvisningar och föredrag. Även här höll människor igång gatuaktivism med bl.a. brinnande barrikader, som flera gånger tvingade polisen att rycka in och på så sätt drog bort resurser från deras insatser mot de ny-ockuperade husen. Tråkigt nog avhystes dock de nya ockupationerna i alla fall.

Efter en lång dag med en fet demo och bra utbyte med Avanti gick vi och la oss och följande dag tog vi tåget hem till Skåne igen, nöjda med vår egen insats och glada över gästfriheten som våra tyska kamrater visat och den spännande rörelse de har.

När Allt åt alla först fick kontakt med Avanti var vårt mål att skapa ett internationellt kontaktnät för samarbete och utbyte av erfarenheter utifrån liknande lokalt förankrade kampers perspektiv. Med finanskrisen urartning i vår omedelbara närhet och den allt mer desperata situationen i södra Europa har vi tvingats inse att ett internationellt utbyte kring lokala frågor bara kan utgöra en aspekt av ett sådant samarbete. När våra direkta grannländers befolkning spelas ut mot varandra med överhetens allt mer öppet rasistiska retorik och våldsamma politik är behovet större än någonsin av att återskapa den internationella solidaritet som steg för steg har monterats ned av nyliberalismen.

Krisens auktoritära nedskärningspolitik håller på att söndra europa och kväsa all framtidstro och kampvilja, men den gemensamma kampen mot denna politik kan också föra oss närmare. Detta kräver ett utökat lokalt motstånd och konkreta segrar, men också att kamp länkas samman och koordineras över gränser som under det pan-europeiska strejkuppropet den 14 november. Om inte de som står i frontlinjen idag får stöd lyckas rida ut stormen är våra möjlighet att sätta oss upp mot överheten när krisen blir akut här obetydlig.

Tillsammans arbetar vi nu med en rad projekt för att delta i stärkande av ett internationellt utbyte och ökad solidaritet mellan grupper i de länder som krispolitiken nu värst drabbar och de platser som ännu är inne i en tidig fas av nedskärningarna. Mobiliseringen till banktroikans möte i Frankfurt i våras och Agora-mötet i Madrid nu i höstas var de första stegen – och fler liknande internationella mobiliseringar planeras i dagsläget i såväl norra som södra Europa, och kanske senare i andra delar av världen. Vår enda chans att besegra Valutafonden och EMU, och vår enda chans att skapa en generation av solidariska människor, är om lokala gräsrotsgrupper förs samman och agerar tillsammans över gränserna. Vi hoppas att vår samarbete kan utgöra en liten del av en sådan utveckling.

För ett kämpande europa! För en framtid värd att tro på!

Allt åt alla Malmö/Lund