En kunskapsöverföring mellan de södra förorterna.
Linje 17 möter Linje 19 möter Linje 18 – utan att passera innerstan!

DEN BORTTRÄNGDA STADEN
MÅNDAG 17 FEBRUARI 18.00
KAFÉ T, TUR-TEATERN KÄRRTORP

Med surdeg och neon ska förorten lyftas? Maryam Fanni och Elof Hellström från Söderorts Institut För Andra Visioner berättar om gentrifieringen av Hökarängen på linje18. Nu ska modellen med Hållbara Hökarängen exporteras till linje17 för att göra ett stadsdelslyft. Ett lyft där bara vissa av invånarna ryms, där vissa ska trängas undan och andra mer köpstarka flyttas in. ”Från sunkförort till trendigt centrum” utropade Mitt i Söderort stolt om Hökarängssatsningen. För vem förändras stadsdelarna? Vad kan de boende på linje17 lära sig av vad som skett på linje18?

Öppen diskussion om stadsdelsorganisering på Linje17. Alla välkomna!

DEN SOLIDARISKA STADEN
MÅNDAG 24 FEBRUARI 19.00
CYKLOPEN, HÖGDALEN

Hur hjälper man hemlösa EU-migranter, branddrabbade grannar eller motverkar nazistiska attacker i området där man bor? Nätverket Linje17 har genom lokal organisering lyckats bygga en solidarisk inbördes hjälp i sin förort. Efter den fantastiska manifestationen i Kärrtorp kommer nu aktivister från Linje17 och berättar om sina erfarenheter. Hur kan självorganiserad solidaritet på Linje19 se ut? Hur knyter vi samman praktisk antirasism och grannsamverkan?

Öppen diskussion om stadsdelsorganisering på Linje19. Alla välkomna!

DEN BEBODDA STADEN
ONSDAG 26 FEBRUARI 18.00
(Lokal kommer) GUBBÄNGEN

Behövs ett stadsdelsnätverk på gröna linjen 18 mot Farsta? Hur kan man organisera sig i kvarteren vi bor i med våra grannar, för att stärka de boendes inflytande över sina områden? Nätverket Linje19 har lyckats organisera centrumstrejker, protesterat mot utförsäljningarna av allmännyttan, stört REVA-kontroller och hjälpt hemlösa EU-migranter i sitt område. De för vidare sina erfarenheter och berättar tips för lokalorganisering.

Öppen diskussion om stadsdelsorganisering på Linje18. Alla välkomna!

Arr: Allt åt Alla Stockholm

Glasflaskor och knallskott haglade i söndags över ungdomar, barnfamiljer och pensionärer som samlats i söderförorten Kärrtorp för att manifestera mot rasism. Beväpnade med påkar rusade nynazister fram mot en panikslagen folkmassa som bara några minuter tidigare druckit kaffe ur medhavda termosar och lyssnat till tamburinspelande tonårsband. Det tiotal poliser som befann sig på torget gjorde inget för att ingripa. Hade det inte varit för de antifascister som snabbt sprang fram och ställde sig mellan nazisterna och småbarnsföräldrarna hade betydligt fler personer kommit till skada. Tack vare att de vågade slå tillbaka kunde barnen flyttas bakåt medan resten av demonstrationen gick framåt för att i kraft av sitt stora antal jaga bort angriparna.

Nästa dag tog demokratiminister Birgitta Ohlsson emot den statliga utredningen om förebyggande arbete mot ”våldsbejakande extremism”. Redan under söndagen kritiserades utredningens slutsatser på DN Debatt av tre av de experter som varit knutna till arbetet. Utredningen klumpar samman vänsteraktivism, högerextremism och islamism och blundar helt för dessa rörelsers ideologiska skillnader. Kritiken går i linje med den rapport Statens medieråd släppte i våras. Den slog fast att medan nazisterna i grunden är antidemokrater, slåss vänstern för ett mer demokratiskt samhälle. I Kärrtorp framgick detta med all önskvärd tydlighet.

Polisen gjorde i söndags bedömningen att den antirasistiska demonstrationen inte skulle vara ordningsstörande. De anpassade insatsen därefter och bortsåg helt från risken att demonstrationen skulle angripas. När åsiktsmanifestationer reduceras till en ordningsfråga blir detta lätt konsekvensen. Polisen upplever i allmänhet nazister som ordentliga, bland annat eftersom de brukar söka demonstrationstillstånd. Till skillnad från den utomparlamentariska vänstern har de inte något emot att staten inskränker demonstrationsfriheten. Utan en analys av vad som utmärker nazismen blir det obegripligt att samma grupperingar som ena dagen är tillmötesgående mot polisen och går i raka led nästa dag dyker upp i maskering med påkar.

Att likställa väsensskilda ideologier är i sig ett ideologiskt ställningstagande. Den statliga utredningen är inte något objektivt eller neutralt dokument, utan bär en politisk agenda. Genom att inbegripa såväl vänsteraktivister som nazister och islamister i begreppet ”våldsbejakande extremism” försöker man ta ifrån den utomparlamentariska vänstern dess politiska legitimitet. I förlängningen slår detta mot hela vänstern; utrymmet för vilka aktioner som kan genomföras och vilka analyser som kan framföras krymper. Därav den bittra ironin i Vänsterpartiets ihärdiga avståndstaganden. I söndags beslutade Ung vänster om uteslutning av en medlem som “gillat” Revolutionära frontens sida på Facebook. Det dröjde heller inte lång tid efter händelserna i Kärrtorp förrän en ledamot i Vänsterpartiets antirasistiska utskott i sociala medier tagit avstånd från “våld som politiskt metod, oavsett vilket håll det kommer ifrån”. Men på torget i Kärrtorp fanns inte alternativet att “ta avstånd från våld”. Där fanns ett skyfall av glassplitter över gråtande barn och ett trettiotal beväpnade medlemmar i den nynazistiska sekten Svenska motståndsrörelsen. En grupp med dråp, mordbrand och många fall av misshandel på sin meritlista. Genom att likställa det antifascistiska självförsvaret med Svenska motståndsrörelsens angrepp legitimerar man indirekt nazisterna. Attacken i Kärrtorp kan därmed reduceras till ”en uppgörelse mellan höger och vänsterextremister” som DN skrev i sin rapportering. I sin iver att framstå som regeringsdugliga bidrar Vänsterpartiet indirekt till att marginalisera en hel vänsterrörelse. Det kommer naturligtvis att slå tillbaka mot partiet självt i slutändan.

För att bekämpa rasism och nazism krävs en stark och bred vänsterrörelse som kan bygga allianser. Alla ni som tagit avstånd, ni som ropat efter hårdare tag mot antirasister men som inte tar nazisternas våld på allvar. När glasflaskor flyger mot barnvagnar – säg inte att ni inget visste. Det har hänt gång på gång. Okunskap är ingen en ursäkt.

// Allt åt Alla Stockholm