Kategorier
Allmänt Malmö

Allt åt alla Malmö: Vi lanserar stödmedlemskap

Hej kamrat och sympatisör!

Känner du att samhället är riktigt kasst, men att du inte har tid att engagera dig? Ta det lugnt, vi har storslagna planer men behöver ditt stöd! Nu har du möjligheten att stödja ett kämpande kollektiv i Malmö via din plånbok. Allt åt alla Malmö lanserar nu stödmedlemskap i vår organisation. Våra aktiva medlemmar finansierar idag en rad utgifter med en medlemsavgift: hyran för vår lokal (där vi bl a ordnar läxhjälp, områdesträffar och håller möten), tryckkostnader för flygblad och affischer, med mera. Men vi vill göra ännu mer än vad vi gör i dagsläget!
För 250 kronor (eller mer om du så vill!) får du en specialdesignad tygkasse och ett medlemskort. Du kommer även få ett medlemsbrev tre gånger per år där vi berättar vad vi gör för saker för att skapa ett klasslöst Malmö!

Allt du behöver göra är swisha minst 250 kronor till 1232671303 eller bankgiro 897-9247 (Föreningen solidaritet). Märk inbetalningen med telefonnummer eller e-post.
Tack för dit stöd!

Kategorier
Evenemang Malmö

Felanmälnings-dropin och samtal om bostadspolitik

Välkommen på gemensam felanmälningsträff! Är du hyresgäst i en fastighet ägd av Heimstaden? Är du också trött på att aldrig få dina felanmälningar åtgärdade? Då är detta träffen för dig!

Kom förbi och lämna av eller skriv ihop din felanmälan, snacka om hur det ser ut i just ditt hus och om hur vi kan stödja varandra som grannar när vi försöker få hyresvärden att åtgärda saker vi anmält.

Tanken är att samla in så många felanmälningar vi kan och vid ett senare tillfälle, som en offentlig sammankomst, lämna över dessa till Heimstaden med lite pompa och ståt.

Tyvärr blev dagens samtal instället. Vi kommer istället visa två filmer på ungefär 5 minuter styck om olika bostadskamper runtom i världen som vi sedan diskuterar ihop. Välkommen!

Plats: Amalthea Bokkafé, Kristianstadsgatan 41
Tid: 7/2, 18:00-20:00.

Kategorier
Allmänt

Antirepressionsfonden: Solidaritet är något du kan hålla i din hand

Rättssystemet fungerar inte enbart som en hjälpande institution för de som utsatts för brott utan syftar också till att upprätthålla den rådande ordningen. Det är vad som förstärker äganderätten och vad som bekämpar den organisering som utmanar denna ordning utomparlamentariskt. Av den anledningen kan kollektivt politiskt handlande mot fascism, sexism och kapitalism leda till juridiska konsekvenser för enskilda personer. Antirepressionsfonden syftar till att erbjuda ett skydd för den enskilde, garanterat av den politiska rörelse vi alla är en del av.

Som komplement till lokala insamlingar för dömda kamrater syftar fonden till att erbjuda en långsiktig grundtrygghet för vänstern att falla tillbaka på vid behov. Fonden administreras av förbundet Allt åt alla och finns också till för alla, organiserade eller ej, som åker dit i sin politiska kamp.

Fonden ska hjälpa aktivister som fått rättsliga påföljder till följd av ett kollektivt handlande, men där de juridiska konsekvenserna ålagts ett fåtal. Detta betyder att man inte kan räkna med ekonomiskt stöd om man på eget bevåg genomför en handling som medför en straffrättslig dom. Fonden ska uppmuntra till massmilitans och kollektiv aktion snarare än individuellt handlande. Detta ska dock ses som riktlinjer och är inte bindande. Fonden ska gynna rörelsen generellt, såväl de som med sina kamrater strider i sin vardag utan koppling till ett specifikt förbund eller organisation.

För mer information se: http://fonden.alltatalla.se

Kategorier
Evenemang Malmö

Diskutera den sociala strejken tillsammans med AÅA Malmö

Den 18 december klockan 18:00 på Spånehusvägen 62B bjuder vi in till en diskussionskväll om den sociala strejken. Vad fan är den sociala strejken? Är det ett bra begrepp för att sammanlänka kamper? Fungerar det som ett analysverktyg?

Diskussionen kommer utgå från Brand nr 2 2017 med temat ”Den sociala strejken”. Innan träffen uppmans du som vill delta att läsa följande artiklar( sammanlagt 32 sidor):

Brandtal (1 sida)
Strejken satt i rörelse (2 sidor)
Den sociala strejken är feministisk (4 sidor)
Strejkmanifestet (2 sidor)
Ge hemmafrun strejkvapnet (4 sidor)
Facket som social rörelse (3 sidor)
Under ytan (5 sidor)
Äg frågan – vinn striden (3 sidor)
…och nu då? (3 sidor)
samt Lenin i England (5 sidor)

Du som vill delta kan hämta ditt ex av tidningen gratis i vår lokal på Spånehusvägen 62B på onsdagen den 6 december mellan 17:00-19:00, Söndagen den 10 december mellan 17:00-19:00 eller måndagen den 11 december samt Onsdagen den 13 december 17:00-19:00. Annars finns den att köpa på underbara Amalthea Bokkafe.

Välkommen!

Kategorier
Allmänt

Diskussion om gentrifiering hölls i Umeå

10676223_904157092939962_337310553618029977_n

Den 26 mars höll Allt åt Alla Umeå den första i en rad studieträffar med fokus på kunskapsutjämning mellan aktiva i stadens rörelser.
Temat för kvällen var ”Gentrifiering”, med starkt fokus på lokala erfarenheter och betraktelser.
Efter en kort introduktion som gav en översikt om begreppets innebörd, och de olika sätt som det används på, delades deltagarna upp i mindre grupper för att diskutera.

Eftersom vi missade att lägga upp information här på hemsidan i förväg (den gick ut genom framförallt facebook) så lägger vi nu i efterhand upp upplägget här, dels av arkiveringsskäl, dels för att andra ska kunna använda frågeställningarna och läsunderlaget.

—————–

*ENGLISH BELOW*
Detta är första delen i en varje månad återkommande serie diskussionsträffar på olika ämnen eller i sakfrågor med närhet till förbundet Allt åt Alla Umeås verksamhet. Träffarna fokuserar på kunskapsutjämnande diskussion mellan deltagarna, och kräver inga förkunskaper.

—————-
VAD ÄR GENTRIFIERING?
De senaste åren har förändringar i stadens bebyggelse – såväl i Umeå som i resten av Sverige och världen – allt oftare diskuterats med hjälp av begreppet ”gentrifiering”.

Ordet härstammar från engelskans ”gentry” (ungefär; fint folk) och syftar på en viss typ av förändring där de som bor på eller använder en plats trängs bort, och ersätts med en rikare grupp användare eller boende.

Vad kan vi lära oss av att diskutera begreppet gentrifiering? Händer det här i Umeå?

Diskussionsträffen kräver _inga förkunskaper_ och inleds med en 15 minuter kort föreläsning. Därefter diskuterar vi i lagom stora grupper med utgångspunkt i fem frågor.

—————–
FRÅGOR:

1. Hur skapas gentrifiering? Beror den på att hippa, medelklassmänniskor som gillar latte flyttar in i ett fattigt område? Orsakas den av en viss typ av kommunal stadsplanering? Sätts den igång av fastighetsägare som jagar högre vinster?

2. Kan vi se exempel på gentrifiering här i Umeå och Västerbotten? Ge konkreta exempel! (Tänk på både offentliga rum, bruks/butikslokaler och bostäder)

3. Vad är skillnaden mellan gentrifiering och andra former av stadsbyggande/renoveringar osv? Är all nybyggnation gentrifiering?

4. Hur kan en se att ett område eller en gata är på väg att gentrifieras innan det är ett fullbordat faktum?

5. Hur kan boende, butiksägare, brukare av platser, föreningar som driver lokaler osv motverka gentrifiering när de riskeras att drabbas (bli bortträngda) av den?

——————-
LÄSTIPS FÖR NYFIKNA:
Alexander Berthelsen – ”Gentrifiering bortom Capuccinon: http://tidningenbrand.se/brand/nummer-2-2012-delad-kunskap-delad-stad/gentrifiering-bortom-cappucinon/

Catharina Thörn – ”Perifer mark blir urban front”:
https://www.arkitekt.se/perifer-mark-blir-urban-front/

Catharina Thörn – ”Om gentrifiering och segregering” (VIDEO):

——————–
ENGLISH:
This is the first in a serie of monthly discussions addressing different subjects in coherence with the activities of Allt åt Alla Umeå.
The sessions will be focused on equalization of knowledge among the participants, and no previous experience is needed.

WHAT IS GENTRIFICATION?
In previous years the transformations of cities – in Umeå as well as other parts of Sweden and globally – have been discussed using the word ”gentrification”.

Gentrification is any facet of urban renewal that inevitably leads to displacement of the occupying demographic.

What could we learn from discussing gentification? Do we see it in Umeå?

No previous knowledge of the subject is needed to participate in the session, which will begin with a 15 minutes short lecture (though held in Swedish). We will thereafter discuss in smaller groups using five questions.
(Questions will soon be translated here into english)

QUESTIONS:

1. How is gentrification done? Does it happen because hip, middle class citizens who enjoy latte’s move inte a poor neighborhood? Does it happen because of certain kinds of municipal city-planning? Does is when land- and property-owners seek higher profits from rent extraction?

2. Do we see examples of gentrification in Umeå and Västerbotten? Please provide examples (think about public space, use-spaces/shops and housing)

3. What is the different between gentrification and other forms of urban renewal/renovations? Can we call all forms of urban renewal, gentrification?

4. How does one see that a street, block or housing-area is about the get gentrified before the process is done?

5. How could tenants, shopowners, users of spaces, civic organizations etc work against gentrification when they are at risk to be dispossessed?

Kategorier
Evenemang

Umeå: Stadskampsveckan 2015 – Det våras för allmänningarna

11164823_911096935579311_5789601599737808787_n

[Detta evenemang är specifikt för stadskampsveckan i Umeå, english coming soon]

Stadskampsveckans äger rum den 18 – 24 maj i syfte att lyfta fram, diskutera och knyta samman konflikter kring stadrummet. En vecka för då vi diskuterar hur vår stad förändras, för vem den förändras, vem som förlorar på dess omvandling men också, och kanske viktigast av allt, vilken alternativ framtid vi kan skapa istället!

Stadskampsveckan består av en mångfald initiativ från olika grupper, rörelser och individer. Programmet koordineras av Allt åt Alla Umeå, för att ge de specifika initiativen ett större sammanhang och bredare spridning.

Kritiska diskussioner, stadsvandringar, kartläggning, manifestationer, aktioner och studiecirklar i varierande ämnen passar alla under veckans paraply, men vi vill i år sätta lite extra fokus på just alternativen. Hur kan vi, vid sidan om att ställa krav på de som styr, själva bygga en solidarisk, jämlik och demokratisk stad?

ETT MYLLER AV ALLMÄNNINGAR
Vi i Allt åt Alla Umeå vill som koordinatorer av stadskampsveckan uppmana till skapandet av ett myller av så kallade mikroallmänningar mellan den 18 – 23 maj.

I en allmänning är deltagande fritt och frivilligt, processen genomskinlig, och resultatet tillgängligt för alla oberoende av insats.

Det kan vara ett gratisfik i kvarterslokalen, en cykelverkstad på gården, startandet av ett litet bibliotek i tvättstugans foajé, en klädbytarhylla i trapphuset eller en odlingslåda vid lekparken. En kort guide i fem steg till att göra en mikroallmänning kommer inom kort läggas upp, så håll utkik efter den.

Vi vill på detta vis uppmuntra och understödja lokal självorganisering i bostadsområdena. Ett tillfälle att, inom ett större sammanhang, testa att fixa en (temporär) allmänning och se hur det fungerar. Samtidigt visar den större bild som träder fram hur en mer gemenskapande stad skulle kunna se ut i praktiken!

PROGRAM:
Övriga programpunkter presenteras inom kort, men det går att fylla på ända fram till veckans start.

Vill du eller din grupp styra upp något, t ex en föreläsning, stadsvandring eller aktion under stadskampsveckan? Maila umea@alltatalla.se eller skriv ett PM på facebook till oss så ser vi till att det annonseras i programmet.

Staden är vår!

Kategorier
Evenemang

Fikaallmänningar på Ålidhem – vinter/vår 2015

10931347_865471600141845_3284240328644813408_n

*For english, scroll down!*

Efter några veckors uppehåll startar fikaallmänningarna igen för det nya året. Varje lördag mellan 14-18 är fiket på Klossen, vid Ålidhems centrum, öppet. Det är ett fik som vi, ni och alla våra grannar driver tillsammans efter förmåga. Ett fik där allt är gratis, för att alla får ta del av det efter behov. En social mötesplats för att bryta kvarterens isolation.

Alla får vara med och fika! Inga krav på att något ska tas med eller annat deltagande finns. De som kan och har lust tar med sig fika – må det vara rulltårta, bullar, chockladkakor eller bröd. Och de som vill fika fikar.
Ni som tar med er fika; tänk gärna på allergiker så att så många som möjligt kan fika och skriv gärna upp vilka ingredienser det är i det som du tar med.

Vill du hjälpa till lite mer? Kom förbi en halvtimme innan eller stanna en halvtimme efter och hjälp till med dukning, städning och liknande. Ju fler vi är, desto bättre blir fiket.

Vi ses på Klossen på lördagarna!

After a break of a couple of weeks the fika common is back for the new year. Every saturday between 14-18 the ”café” at Klossen, at Ålidhems center, is open. It is a café that we, you and all of our neighbours manages together after ability. A café where everything is free, so that everyone can participate after need. A social meeting place to break the isolation of the neighbourhoods.

Everyone can join and take a fika! There are no requirements that you must bring something or contribute in another way. Whoever can and want to bring fika – be it Swiss roll, cinnamon buns, chocolate bars or bread. And whoever want to take a fika takes a fika.
You who bring fika; Please remember the allergics so that as many as possible can take a fika and, if possible, please write what ingredients is in whatever you bring.

Want to help a bit more? Stop by a half hour before the fika common opens or stay a half hour after closing and give a hand with the table setting, cleaning and such. The more people we are, the better the fika common will be.

See you at Klossen on Saturdays!

Kategorier
Evenemang

Klädallmänning på Ålidhem

Klädallmänning
Lördag 1 november, 14.00 – 16.00
Kulturhuset Klossen, bredvid Ålidhems centrum

[INFORMATION IN ENGLISH FURTHER DOWN]

Höst och begynnande vinter. Många har en massa kläder som inte används och som kan och borde komma andra till användning. Den 1 november ordnar vi återigen klädallmänning på Klossen på Ålidhem. Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov. Mota kylan med att bygga allmänningar!

En klädallmänning fungerar på följande sätt:
1. Gå igenom din garderob. Tag med kläder som du vill ge bort. Hela och rena förstås!
2. Packa upp på plats.
3. Har du inte med dig några kläder till allmänningen så gör det absolut inget. Det här är ingen bytardag med bytessystem (plaggräkning, kvitton); allt sånt slipper vi. Du har samma rätt som alla andra att ta del i och av våra gemensamma tillgångar efter eget bevåg.
4. Hjälp till att sortera, rensa och hålla ordning bland kläderna. Om många gör lite var så blir det mindre att göra per person.
5. Välj och vraka och prova och ta hem!

Här är hålltiderna för dagen:
Klädallmänningen är öppen kl 14.00–16.00
Iordningställande från kl 11.00
Inlämning kl 12.00–16.00
Städning kl 16.00–17.00

All hjälp med iordningsställande innan och städning efteråt uppskattas som alltid!

Missa inte heller fikaallmänningen som äger rum på samma plats kl 14–18! Samma principer gäller där. Evenemangslänk: https://www.facebook.com/events/706409536118657/

Välkomna!

**** ***** **** *****

Autumn turns into winter. Many people have heaps of clothes that they aren’t using, and which can and should come to use for others. November 1st we once again arrange a common clothes pool at Klossen in Ålidhem. From each according to one’s ability, to each according to one’s need. Keep the cold away by creating commons!

This is how it works:
1. Go through your wardrobe. Pick out clothes that you don’t use or need. Of course they must be washed and whole.
2. Bring the clothes with you and put them into the commons.
3. If you have no clothes for the commons, that’s no problem. Everyone has the same right to participate and take share in our common resources, even without putting clothes in.
4. Help with sorting and keeping tidy the clothes piles.
5. Pick and choose and try on and bring home!

These are the times:
The commons are open 2–4 PM.
Preparations from 11 AM.
Leave clothes 12–4 PM.
Clean-up 4–5 PM.

All help with preparations before and clean-up afterwards is as always much appreciated!

And don’t miss the common fika at the same place 14–18 PM! The same principles area at work there. Event link: https://www.facebook.com/events/706409536118657/

Welcome!

Kategorier
Allmänt

Fikaallmänningar!

Under höstterminen fortsätter vi hålla öppna fikaallmänningar i foajén på Kulturhuset Klossen varje lördag.

Vad är en allmänning?
I en allmänning är deltagande helt frivilligt, ingen profit görs och resultatet är öppet att ta del av för alla. Det är lite som principen ”av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov” här och nu i praktiken!

Vad är då en fikaallmänning?
En fikaallmänning är som ett gemensamt kafé. En plats dit du själv kan ta med mat och fika att bjuda andra på, men där alla får äta vad som finns oberoende av insats. Som ett knytkalas utan krav på att själv kunna bidra, ungefär. Men det är även, och kanske viktigare, en social mötesplats i vårt bostadsområde där vi som grannar kravlöst kan träffas och snacka med varandra!

När, var, hur?

  • Varje lördag
  • 14.00 – 18.00
  • Foajén på Kulturhuset Klossen bredvid Ålidhems centrum
  • ..till och med jul
Kategorier
Allmänt

De sociala kampernas Europa mot trojkans Europa

Den arabiska våren har stagnerat. Occupy och Encampadas försvunnit från torgen. Vågen av universitetsockupationer ebbat ut. Men krisprotesterna som bröt ut 2011 har inte försvunnit. De stora synliga protesterna har ersatts av en myriad initiativ, förankrade i sina kvarter och lokala orter, i ett praktiskt och konkret basarbete. De stora demokratiska folkförsamlingarna på torgen var bara ett första steg för att finna varandra.

Hur finner man varandra bortom de stora eventen, känslan av samtidighet i de stora händelserna och gatuprotesternas virala spridning över världen? Har en global kampvåg försvunnit ut i partikulära och isolerade lokala kamper? Eller söker kanske snarare de lokala kamperna bara nya former och nya kopplingar för att kommunicera med varandra och nätverka?

Den här hösten är en höst av febrila möten, där arvtagarna från de stora krismanifestationerna 2011 och konkreta projekten börjat samverka på ett europeiskt plan. Det handlar inte om ett nätverk som tar form, utan snarare en mängd forum, resor, informationsutbyten, möten och seminarier som överlappar varandra.

I somras hölls den Direktdemokratiska festivalen i Thessaloniki och AlterSummit i Aten, som följdes av ett strategimöte i Amsterdam i september. Och om några dagar hålls Blockupy Action Conference i Frankfurt och Global Uprising i Amsterdam. Här hemma i Sverige deltar flera internationella krisprojekt på Vår makt i Malmö i november.

Den 1-3 november hölls mötet Agora99 för andra gången – det här året möttes alla i Rom, förra året i Madrid. Initiativet till en agora för de 99 procenten togs ursprungligen av den spanska så kallade 15 majrörelsen, årets värd var miljön kring det sociala centret ESC och den ockuperade fabriken OfficinaZero. Till mötet kom aktivister från Italien, Spanien, Polen, Grekland, Turkiet, Tyskland, Storbritannien, Portugal, Nederländerna, Österrike, Bulgarien, Rumänien, Turkiet och Sverige. Agora99 är en bra karta över krisens olika subjekt och de faktiska kamper som pågår runt om i Europa mot trojkans kris- och åtstramningspolitik. I stormöten och sjutton olika workshops knöts kamperna samman för att utbyta erfarenheter och diskutera gemensamma projekt.

Diskussionerna delades in i tre parallella block som löpte genom mötet, på temana Demokrati, Skuld (och prekarisering) samt Rättigheter.

På temat rättigheter diskuterades olika kamper mot ”ackumulation genom fråntagande” och utplundringen av våra gemensamma resurser. Mot dessa ställdes försvaret och utökandet av våra allmänningar (commons), vår rätt till det gemensamma. Välfärden och den offentliga sektorn har blivit den centrala stridsfrågan i krisen, när staternas skuldsättning ska minskas genom privatiseringar, marknadsanpassningar och utförsäljningar. Offentlig sektor har knutits allt närmare marknadsintressen och näringslivet, vilket gör att bara ett försvar av välfärdsstaten inte längre räcker – den gemensamma välfärden måste frigöras från både marknadens och statens grepp för att inte utplundras och återställas under demokratisk kontroll. Frågan om allmänningar handlar om att undandra och återta områden som staten inte kan påföra marknadsrelationer eller öppna för vinstintressen. Trojkans direktiv och frihandelsavtalen har fråntagit staten möjligheten att ens kunna hålla den gemensamma välfärden utanför marknaden – en återgång till välfärdsstaten är därför omöjlig.

Rätten till bostad, sjukvård och utbildning har därigenom förvandlas från statsgivna rättigheter till en rätt vi måste kollektivt genomföra och säkerställa.

Under workshopen på temat ”rätten till bostad” berättade spanska Plataforma de Afectadas por la Hipoteca (PAH – http://afectadosporlahipoteca.com/), med 200 lokalavdelningar, hur de de senaste fyra åren byggt en stark rörelse mot bostadsvräkningar och den skenande bostadsskuldsättningen. PAH genomför kampanjer mot vräkningarna och får tillstånd förhandlingar med de banker som försöker sätta folk i personlig konkurs för sina bostadslån. Men de ockuperar också bostäder och ställer dem åter till de bostadslösas förfogande. Även i Italien har en ny våg av boendeockupationer följt i den ekonomiska krisens spår, framför allt bland unga studenter som haft svårt att finna bostäder på annat sätt. Genom en rad koordinationskommittéer i flera italienska städer har man kunnat samordna ockupationerna till massvågor, ”tsunami tours”, då mängder studenter parallellt gått ut och tagit hus samtidigt för att försvåra vräkningar. Bara i Rom beräknas cirka 5 000 personer idag bo i ockuperade hus.

Workshopen om universitetet och rätten till utbildning diskuterade hur Bolognaprocessen och de reformer som knutit universitetsforskningen närmare näringslivet inneburit ett mer styrt utbildningsväsende, med färre platser och färre som kan studera. Vågen av universitetsockupationer mellan 2008-2010 var en reaktion på det.

Privatiseringarna, åtstramningarna och nedskärningarna inom sjukvården har inneburit ett allvarligt hot mot folkhälsan och dessutom en allt mer pressad arbetssituation för vårdpersonal. Under workhopen på temat ”rätten till vård” presenterades de självstyrande vårdcentralerna i Thessaloniki (Solidarity Social Clinic) och Aten (Hellenikon) hur vårdpersonal själva ockuperat och återöppnat vårdcentralen för att kunna garantera vård åt de personer som fallit utanför sjukförsäkringarna (pga exempelvis arbetslöshet, fattigdom eller papperslöshet). Vårdstudenter i olika italienska universitetsstäder håller även de på att organisera ett nätverk för att upprätta självorganiserad sjukrådgivning och vårdcentraler för bland annat papperslösa eller inriktade på kvinnohälsa. Spanska kampanjen Yo Si Sanidad Universal baseras på en plattform där sjukvårdspersonal offentligt förklarar att de kommer tillämpa massolydnad och fullfölja sin läkared och behandla alla i vårdbehov, oavsett om dessa har sjukvårdsförsäkringar eller inte, papper eller inte. Kampanjen, som samlar både vårdpersonal och vanliga medborgare, riktar sig mot den nya spanska sjukvårdslagen som infördes förra året. Även i norra Europa pågår kampen på sjukhusen mot neddragna resurser och överbelastning, nätverket Interventionistische Linke berättade om deras och facket Ver.di:s deltagande i kampen på Universitetssjukhuset Charite i Berlin. I anslutning till mötet genomförde italienska nätverket ”Kvinnor i krisen” en mobil insamling i olika städer av sjukvårdsutrustning för sjukhuset Hellenikon i Aten.

Även om workshopen om migration och rätten till medborgarskap och rörelsefrihet betonade vikten av att organisera skyddsnät som inte exkluderar migranter och papperslösa. Flera olika organisationer som arbetade med informationsrådgivning och stöd åt migranter berättade om sina erfarenheter, såväl som självorganiserade migrantorganisationer som ockuperade bostäder.

Rätten till staden har blivit en gemensam paroll för de stadsrörelser som försöker föra samman bostadsfrågor, allmänningsfrågor, konflikter kring stadsomvandlingar och kampen om stadsrummet. Polska anarkistfederationen berättade om arbetet i Krakow utvecklats från torgockupationer och gemensam folkförsamling till bildandet av en självständig hyresgästförening och det gemensamma Rätten till staden-initiativet (Inicjatywa Prawo Do Miasta). Initiativet har lyckats genomdriva deltagarbudget som beslutas direktdemokratiskt i fyra av Krakows stadsdelsnämnder, ett intressant experiment att lära av. I flera städer har kulturarbetarna gått i bräschen för att skapa en stadsrörelse och gemensamma mötesplatser till försvar av allmänningarna. Kulturen är oftast det första att skäras ner i en krissituation och i en rad italienska städer har biografer och teatrar lämnats utan bidrag – vilket fått kulturarbetarna att ockupera lokalerna och driva dem vidare själva. Ett nav har den ockuperade 1600-talsteatern Valle mitt i Roms gamla stadskärna blivit. I stadsdelen San Lorenzo ockuperade lokalbefolkningen sin lokala biograf, Cinema Palazzo, för att inte falla i händer på fastighetsspekulanter som ville omvandla stället till ett (maffiakontrollerat) casino. Dessa lokaler har nu blivit öppna samlingsplatser för grannar och stadsdelsgrupper, vilket lyft frågan om kravet på boendeinflytande i sina stadsdelar och protester mot hyreshöjningar och gentrifiering. De boende i San Lorenzo öppnade även upp lokalen Communia som en plats för allmänningsprojekt och tjänster. Agora99 växlade mellan att ha stormötena på Cinema Palazzo, Communia och ockuperade fabriken OfficinaZero.

En särskild presentation på rätten till staden-workshopen hölls av initiativet No Expo från Milano, som arbetade mot världsutställningen Expo 2015. De redogjorde för hur stadsmarknadsföringen genom stora evenemang och skrytbyggen resulterade i ekonomisk korruption och spekulation, och användes för att genomföra omfattande stadsomvandlingsplaner i städerna, där områden demoleras, befolkningen tvingas bort och nya ordningsstadgar införs för de nybyggda ”ickeplatserna”. Städernas ekonomier plöjs in i att skapa en ”skyltfönsterstad” för att locka till sig investerare och stora skattemedel läggs i evenemang och mastodontprojekt, ett byggande som inte kommer de boende i staden till godo utan snarare dränerar kommunal ekonomi och lägger grunden för en lokal ekonomisk kris. Krakows kampanj mot vinter-OS drog liknande paralleller med stadsomvandlingen där.

Evenemangsekonomin har sin motsvarighet på nationell nivå i de stora infrastruktur- och gruvprojekt som staterna finansierar. Med den nya gruvboomen i finanskrisens spår har de skuldsatta nationerna öppnat upp för en resursplundring utan att något kommer samhället till godo. Rumänska (Rädda Rovia Montana) och grekiska projekt (Skouriesskogen på ön Calcidica) mot guldgruvbyggen berättade om sina erfarenheter, om de kemikalier som användes vid gruvdriften och de höga halter av arsenik som förgiftade dricksvattnet. Igenom att gruvprojekten är riksintresse har de lokala motståndsgrupperna från lokalbefolkningen bemötts med terroristlagar och hård repression. I Italien har de territoriella protesterna mot de storskaliga projekten börjat bli en gemensam sammanhållen rörelse, som besöker varandras demonstrationer och använder sig av samma retorik och symboler (No Grandi Navi i Venedig, Stop Biocidio i Campagna, No Expo i Milano, No Muos på Sicilien, No Tav utanför Turin).

Temablocket om skuld och prekarisering tog upp alla de initiativ som skett utanför traditionella fackföreningsrörelsen på arbetsmarknaden. Euromayday var för tio år sen en viktig europeisk samlingspunkt för att lyfta frågan om ”prekariatet” som ett nytt ungt rättslöst subjekt på arbetsmarknaden. Idag kan vi inte tala om prekariat som en avgränsad grupp längre, hela proletariatet idag lever prekärt. Prekarisering är snarare ett allmänt tillstånd på arbetsmarknaden, vilket lett till att initiativen som arbetar kring prekarisering också börjat närma sig de kamper som skett inom den ”traditionella” industriproduktionen och dess sidogrenar. Basfackföreningsrörelsen har framgångsrikt lyckats organisera sig i logistik- och lagersektorn, en central nod i produktionen. I flera länder drivs informationscentraler utanför facket för prekära och osäkert anställda. I Madrid finns Officina Precaria (startat av 15m-nätverket Juventud sin futuro), i Lissabon Associação de Combate à Precariedade – Precários Inflexíveis (Föreningen för att bekämpa prekarisering – Oflexibla prekära arbetare), i Rom InfoPrecaria och C.L.A.P. (Camere del Lavoro Autonomo e Precario), i Wien Precarity Office, i Berlin bedrivs ett infocenter och kampanj mot arbetsförmedlingens jobbcenter i stadsdelen Neukölln. Alla dessa infocentraler är självorganiserade mötesplatser och rådgivningscentrum för osäkra anställda, som dessutom ingriper i arbetskonflikter. Diskussionen utifrån mötet var hur man skulle kunna förena dem till en europeisk informationscentral, via en koordinerad nätsida.

Ett av de mer spännande projekten är försöken till fabriksockupationer av arbetsplatser som drabbats av ägarkonkurs eller kapitalflykt. De ockuperade fabrikerna Ri Maflow (Milano), Vio.Me (Thessaloniki) och Officine Zero (Rom, en tågverkstad för nattåg som ockuperades i februari 2012) berättade om och jämförde sina erfarenheter. De ockuperade fabrikerna har lagt om sin produktion, fungerar deltagarstyrt och börjat bygga upp egna distributionssystem med allmänningsrörelsen i staden.

Temat demokrati ramade in de två andra temana. Under punkten demokrati diskuterades mer övergripande hur en europeisk krisrörelse kunde byggas upp. Vad skiljer vår syn på Europa från EU och trojkans? Hur använder vi Europa som territorium för att samordna de lokala kamperna mot EUs krispolitik? Diskussionen låg på flera plan i de olika workshoparna.

Många som deltog drev olika kommunikationsprojekt och mediaaktivistsajter. Det diskuterades hur krisprotesterna skiljde sig från tidigare kampcykler, genom att den inte byggt upp några självständiga kommunikationsprojekt (tex globaliseringsrörelsen skapade Indymedia och Sociala forum), utan snarare använt sig av de företagsplattformar som kallas sociala media (Facebook, Twitter, Youtube, Bambuser osv). Å ena sidan har det gjort oss beroende av mediaplattformar vi inte kontrollerar själva, men å andra sidan har det gjort en massanvändning möjlig som raserat hela uppdelningen mellan ”mediaaktivister” och ”passiva följare”. Under en presentation om ”teknopolitik” presenterade deltagare från Barcelona, Pisa och Istanbul hur just masspridningarna av tweets, hashtags och länkar sett ut under de stora protestdagarna (#15m, #occupygezi #resistanbul osv), hur det blivit en spontan massrapportering med information, bilder, events och sammankomster.

Men kommunikationen och att aktiviteter ska få en viral spridning inom Europa handlar inte bara om tekniska lösningar, utan än mer om metanarrativ, berättelser och benämnande. Vilka verklighetsbeskrivningar samlas i gemensamma berättelser som sammanlänkar våra kamper, använder vi samma ord när vi benämner problemen. Situationen ser dessutom inte ut på samma sett i hela Europa, även om vi ser oss som europeiska rörelser: på mötet lyftes fram skillnaden mellan Europas centrumländer och dess olika periferier (sydeuropa, östeuropa, Baltikum).

Som ett led i att utveckla en samtidighet och lyckas presentera en bra överblick över alla kamper, nätverk och lokala motståndsrörelser diskuterades olika former av kartor och tidsaxlar som redovisade protestcyklerna i Europa. Just nu är det svårt att hitta information om vad som sker i olika länder, det finns en uppsjö sajter. Informationen som finns lagrad i Facebook och Twitter försvinner snabbt ur feeden och är svår att hitta efteråt – dessutom måste man veta vilka feeds som ska följas. En av de aktiviteter som lyftes fram under våren var att organisera en gemensam aktionsvecka i vår 2014, med start den 15 maj (den dag då de spanska protesterna bröt ut) – mot EU:s krispolitik i hela Europa, innan Europaparlamentsvalet. Samma vecka kommer även Blockupy i Tyskland att blockera ECB och trojkans Eurotower i Frankfurt för tredje året i rad.

Ett annat redskap för att skapa en gemenskap av rörelser med Europa som mark är initiativet till att starta en ”Charter for democracy / Carta per la Democrazia”, som nunnan Teresa Forcades och ekonomen Arcadi Oliveres i Katalonien tagit initiativ till. Målet är att se på hur folkrörelser i Latinamerika (Ecuador, Bolivia, Venezuela) och Island lyckades starta konstituerande processer för att lyfta rörelsernas krav. Målsättningen med den konstituerande processen är både att utöva ett tryck på politiker genom att lyfta en egen plattform med krav, men också använda dessa krav aktiverande och legitimerande, för att basera olydnads- och direkta aktioner på. Ett sådant ”frihetsbrev” är tänkt att kunna verka som en demokratiskt beslutad plattform för sociala rörelser – en egen motoffentlighet eller motkonstitution – mot de nyliberala regelverk som statsapparaterna baserar sin makt från ovan på.

Rent konkret resulterade mötet i en rad olika utbyten, samarbetsprojekt, förslag på aktionsdagar, gemensamma mobiliseringar och erfarenhetsutbyten. Mötet är bara ett på vägen, fler liknande konferenser kommer att hållas i november och ett nytt mindre gemensamt strategimöte är planerat till februari för att koordinera vårens sociala protester.

Något som var intressant som deltagare var att jämföra med Allt åt allas kongress, som hölls i Stockholm bara någon vecka innan Agora99. På Allt åt allas möte diskuterades kapitalistiska strategin om ”ackumulation genom fråntagande”, hur man skulle kunna förbinda motståndskamper mot gruvboomen, motståndet mot plundringen av allmännyttan och välfärden, protesterna mot vårdkollapsen i sjukvården, motståndet mot de stora stadsevenemangen (Umeå Kulturhuvudstad 2014) och stadsdelskamperna med varandra, som ett försvar och återtagande av allmänningarna och den gemensamma välfärden. Vi diskuterade även de osäkra anställningarna, utifrån bemanningsföretagens uppluckrande av de fasta anställningarna och synen på entreprenören som nyliberalismens ”frälsare”. Ämnen som också togs upp var valet/europaparlamentsvalet, vad som skulle ske om extremhögern skulle bli största block i Europaparlamentet och om det skulle blockera Trojkans politik, vilka som skulle framstå som opposition i det läget och hur vi skulle agera i Sverige och Europa. Vi pratade också om dess konsekvenser för migrationen och hur vi måste förbinda REVA-motstånd, asylkamp och organiseringen av papperslösa med en tydlig kritik mot Sveriges roll i uppbyggandet av Fort Europa. Vi pratade även om hur vi som förbund behövde utveckla mer centraliserade och koordinerande organisationsstrukturer för att kunna koppla samman de olika lokala kamperna vi deltar i. Vår diskussion på kongressen låg helt klart i linje med den europeiska diskussionen på Agora99.

Kategorier
Allmänt

Notis: om Ålidhems allmänningar

Sedan hösten 2011 experimenterar vi med att skapa, sprida och försvara allmänningar i våra kvarter på Ålidhem i Umeå. Vi har skapat rum för cykelverkstäder, kaféer, klädbytardagar, bokbytardagar, datorverkstäder och annat utifrån devisen ”av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov”. Deltagande är helt frivilligt, ingen profit görs och resultatet är tillgängligt för alla.

Eftersom allmänningsverksamheten är just något av ett experiment började vi med sporadiska ”mikroallmänningar”, enskilda tillfällen med olika typer av verksamhet för att se hur de idéer vi haft gick att omsätta i praktik. Med tiden har vi kunnat höja ambitionerna vilket under det senaste halvåret inneburit lite mer än en (1) mikroallmänning per månad. Populärast har förmodligen kläd- & bokbytardagarna varit som samlat flera hundra personer. Vi har också skapat flera mikrobibliotek i tvättstugor och andra gemensamma utrymmen, liksom en större bokbytarlåda på Kulturhuset Klossen som finns tillgänglig i entrén under husets öppettider för alla.

Under vårat halvårsmöte (där vi tar lite större och viktigare beslut) i december 2012 bildade vi också en ”allmänningsgrupp” som är relativt självständig från övriga lokalgruppen med egna möten och kontaktforum. Detta för att möjliggöra att så många boende som möjligt kan involvera sig själva inte bara på plats utan också i utformandet av Ålidhems allmänningar.  Den gruppen har de senaste månaderna diskuterat möjligheten att skapa mer permanenta platser och projekt. Något som efter sommaren börjar realiseras. Bland annat öppnar vi en lokal i Kulturhuset Klossens entré precis bredvid Ålidhems centrum där verkstadsbetonad verksamhet kan ske.

Vi hoppas att fler ska vilja involvera sig i experimenterandet med allmänningar på Ålidhem. Såväl genom att kontakta oss, delta i vår allmänningsgrupp, men också genom att helt oavhängigt oss starta upp egna allmänningar.

Vill du komma i kontakt med vår allmänningsgrupp? Maila umea@alltatalla.se

Vill du veta mer om allmänningar? Kolla in dessa lästips:

Vad är en allmänning?
Tankesmedjan Skapa Allmänningars manifest
Vårat eget flygblad
Nick Dyer-Withefords text ”Commonism” 

Kategorier
Evenemang

Allmänning: ”Gemensam cykelverkstad” 10/7

Nu är det dags för ännu en gratis cykelverkstad på Ålidhem! Onsdag den 10 juli möts vi upp i parken vid Klossen och Ålidhem centrum för att tillsammans hjälpas åt att fixa cyklar. Som vanligt är allmänningsprincipen ”av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov”. Oavsett om du kan hjälpa andra eller behöver hjälp själv så är det bara att dyka upp. Vi fixar verktyg men ta gärna med också! Frågor? Skriv på facebookeventets vägg, i kommentarerna här på hemsidan eller maila oss!

  • Onsdag 10 juli
  • 14.00 – 19.00
  • Parken vid Ålidhem centrum