I början av pandemin bjöds jag in till ”View from my window” – en facebookgrupp med över 2 miljoner medlemmar – där man uppmanas att dela en bild av utsikten från sitt fönster. Kommentarsfälten är reserverade till att säga ”Hej från…” platsen man befinner sig. Premissen för gruppen beskrivs som följande:

This group has been created to connect people from all around the World during these tough times. #stayhome

Efter en snabb titt i gruppen får man uppfattningen att hela världen bor i fantastiska villor, har mysiga fönsterhörn med utsikt över sjöar och skog och swimmingpool i trädgården.

Men även andra typer av bilder dyker upp då och då. Rum med fönster mot smutsiga innegårdar eller helt vanliga stadsbilder. Det intressanta är hur dessa bilder genererar andra typer av kommentarer. Ett exempel från Stockholm:

Stockholm, Sweden, 18:45. Well, not everyone is lucky enough to have the ocean or distant mountains outside their quarantine window.

Överallt säger tyckare och politiker att pandemin och krisen kommer förändra allt från grunden, men sanningen är att krisen inte kommer förändra bostadsmarknaden. Städer är fortfarande attraktiva för investerare och fastighetskapitalismen fortsätter i samma upptrissade tempo att omvandla våra städer efter sin egen avbild. Men trots att själva marknaden är den samma har våra uppfattningar om hemmet genomgått en radikal förändring, speciellt i de länder där restriktionerna varit hårdare. Vi har bebott våra hem på nya sätt, vi har anpassat det till arbetsplats och gym, men även upplevt hemmets sårbarheter. Plötsligt påminns vi om att det är trångt, att det inte finns några uteplatser, att våra hem inte är gjorda för att faktiskt bo i.

Våra uppfattningar har också färgats av att vi under pandemin fått se hur andra bor. Genom små inblickar med våra skärmar som fönster har vi fått se hur kollegor, kändisar, våra vänner och även främlingar har det hemma. Hemmet har helt plötsligt blivit den mest offentliga sfären, och i det offentliga blir konfliktlinjen genast tydlig. Vi ser nu hur hemmet är centrum för vår existens – och hur hemmet hänger ihop i den komplexa väv som våra städer blivit.

Covid-19 har offentliggjort vår sårbarhet och ingenting är gömt eller kan ignoreras. Men det har även skapat en kollektiv erfarenhet av denna nya verklighet, och ur verklighetens olikheter skapas även en gemensam berättelse.

Vi ser nu hur hemmet är centrum för vår existens, och hur hemmet hänger ihop i den komplexa väv som våra städer blivit.

Vår världsåskådning har fått en ny ram där allas erfarenheter kan vävas in. Även om de förhållanden från vilka människor möter pandemin är olika finns det en gemensam nämnare av sårbarhet som har blivit till en kraft för solidaritet och ömsesidighet.

Och den ramen är hemmet. Kan hemmet då bli vårt politiska fält?

This group has been created to connect people from all around the World during these tough times. #stayhome

När jag scrollar genom bilderna av panoramafönster med utsikt mot berg, hav och skog, så är det enda jag ser ensamhet. Samtidigt i mitt eget fönster mot en vanlig smutsig fasad där jag varje morgon ser vardagen och mina grannar, så har jag den vackraste utsikten – den kollektiva upplevelsen av vår stad.

Pandemin har visat oss vad hemmet egentligen alltid varit: ett politisk fält av konflikt och motsättning.