Följande text är en något omarbetad version av ett tal som kommer hållas i samband med att Ship to Gaza anländer till Göteborg i början av maj 2024. Det utforskar alla sätt som Palestina attackeras på och understryker behovet av internationell solidaritet.
När jag skriver detta har folkmordet i Gaza pågått i lite mer än sex månader. Vad som sker är inget mindre än ett försök från Israels sida att förinta Gaza som livsform, genom ett totalt krig mot palestinierna. Allt som ska lämnas kvar är bokstavligen en öken av blod och grus, ett ground zero som kan bosättas.
Bomber och kulor paras med en skövling av marken. En påtvingad svält och en sönderbombad sjukvård skapar ett dödens ödsliga fält där palestinier dukar under av skador och umbäranden, begravs under husens rasmassor, trängs ihop, fördrivs och framställs som insekter på gryniga svartvita drönarbilder medan de cyniskt mördas för en påse mjöl. Hjälporganisationer blir måltavlor, antingen genom svartmålning och misstänkliggörande som med UNRWA, eller bombangrepp som i fallet med World Central Kitchens mördade hjälparbetare. Att Israel med sin enorma underrättelseapparat inte skulle ha full koll på vem de dödar, är så klart skitsnack av episka proportioner. Allt detta görs för att förstärka isoleringen och påskynda folkmordet genom svält och sjukdomar.
Till detta kan läggas den banala, småaktiga ondska som uttrycks i alla de filmer som de israeliska soldaterna själva lägger upp på sociala medier. En visar flinande israeliska soldater som grillar på Gazas strand medan palestinska barn svälter ihjäl, en annan hur en leende soldat låtsas knacka på dörren till ett sönderbombat hus, ytterligare en hur soldater genomför en hånfull examensceremoni utanför ett bombat universitet. Ingen har väl missat soldaten i dinosaurieutstyrsel som dansar när granater avfyras mot Gaza. Det finns hur många som helst. Dessa snuff-filmer är en skadeglad, avhumaniserande förnedring mitt i folkmordet.
Tillvaron i Gaza är bokstavligen en konstant kamp för överlevnad, med döden akut närvarande i en mängd olika skepnader, där israeliskt stridsflyg, drönare och helikoptrar cirklar som gamar medan israeliska armén mördar allt i sin väg. Det är utstuderade grymheter av rent dystopiska proportioner, som rapporterna från flyktinglägret Nuseirat i norra Gaza, där drönare spelat ljudklipp av gråtande barn och skrikande kvinnor för att locka fram palestinier att skjuta. Det är som tv-serien Black Mirror fast i verkligheten. Och i skuggan av folkmordet i Gaza sker intensifierade angrepp från israeliska säkerhetsstyrkor och bosättare på Västbanken, där 468 människor, varav 120 barn, mördats sedan 7 oktober. Våldet är allomfattande, ständigt närvarande. Palestina är under attack på alla fronter.
Viktigt här är det uppenbara målet att släcka palestiniernas livsgnista, inte bara genom det urskiljningslösa mördandet, utan även genom att förinta själva kulturen, som när Israel spränger och bombar universitet, teatrar, skolor, museer, moskéer och historiska monument. Detta går helt i led med den sionistiska lögnen om att Palestina var “ett land utan folk” – man försöker radera den palestinska kulturhistorien samtidigt som den nutida kulturen förintas. Vidare försöker Israel tysta Gazas röst genom massmord på journalister och riktade lönnmord på kulturpersonligheter, som poeten Refaat Alareer. Allt som ska efterlämnas är en tyst, historielös grusöken. De högerextrema bosättarna dreglar redan över möjligheten att ta över Gazas attraktiva kustområde och bygga upp bosättningar från scratch. Enligt Daniella Weiss, av BBC kallad bosättarrörelsens farmor, har redan tomter bokats upp och 500 familjer är redo att flytta dit direkt.
Som sagt, Gaza som livsform ska förgöras, det palestinska livet ska förgöras. Till alla er som sa att det var komplicerat, å ena sidan å andra sidan, som fortfarande tvekar, det har aldrig varit komplicerat. Det har alltid handlat om livets kamp mot döden, det palestinska folkets liv mot den mängd olika sätt som Israel vill döda det livet, både genom direkt våld via militären och bosättare och det mer indirekta, utdragna våld som isolering, blockader av förnödenheter och en total, kvävande kontroll utgör.
Mot detta kan ställas vår solidaritet, att ständigt påminna om Gaza och palestiniernas kamp för överlevnad, mot Israels totala krig. Demonstrera, blockera, skrik, skriv. Bojkotta Israel, och låt inte alla folkmordsprofitörer och medlöpare komma undan, som det israeliska vapenföretaget Elbit systems eller dataföretaget Hewlett Packard. Det glädjer mig att se hur svenska politiker ställs till svars på sina PR-turnéer för sitt stöd till Israel. Det är också extra glädjande att Ship to Gaza ska segla igen, en solidaritet i praktiken för att bryta blockaden. Det är ett väldigt konkret sätt att säga att ni är inte ensamma, ni är inte glömda.
Detta måste bli vårt löfte till Gaza, till Palestina. Vi överger er aldrig och vi förlåter aldrig vad som gjorts mot er.
Kollektivtrafik är en livsnödvändig tillgång för Stockholms befolkning. Varje dag transporterar tunnelbanan, bussarna och pendeltågen mängder av människor mellan jobb, skola och hem. Förseningar och andra problem innebär då att en stor del av dagen får läggas på transport istället för vila eller umgänge. Vi som arbetar i Stockholm drabbas hårdast av prishöjningar och införandet av strängare kontroller, då vi tvingas lägga en allt större del av vår inkomst på SL-kort och bötesavgifter. Alla stockholmare vinner på en billig, demokratiskt kontrollerad kollektivtrafik, men för arbetarklassen är det livsviktigt.
Stockholms kollektivtrafik har dock länge varit privatiserad och bolag tävlar mot varandra för att få köra våra bussar, tunnelbanor, pendeltåg och spårvagnar. Tanken är att marknadsmässig konkurrens där lägst pris vinner ska resultera i ökad effektivitet. Men verkligheten ser helt annorlunda ut. För de som äger transportbolagen har det varit fantastiskt effektivt. Dessa bolag har helt enkelt kunnat ta över en skattefinansierad infrastruktur som de sedan låter förfalla, medan de både höjer biljettpriserna och tar ut vinst av pengar som annars skulle ha gått till underhåll. De som förlorat på det hela är vi som faktiskt åker med kollektivtrafiken, som blivit både dyrare och sämre.
Det kan inte undgått någon som stått på en kall pendeltågsperrong och väntat på ett tåg som aldrig kommer att billigast inte alltid är bäst. Men trots stora problem för oss resenärer är det ändå arbetarna i kollektivtrafiken som är värst drabbade. Tågvärdar byts ut mot kameror som slutar fungera så fort det blir frost. Scheman blir allt mer tidspressade. Stressen ökar. Arbetsmiljön offras.
Enligt organisationen Transparency Internationals årliga mätning ökar korruptionen i Sverige. Främst är det vänskapsrelationer inom offentliga upphandlingar på regional och kommunal nivå som gjort att korruptionen ökar. Därför sätter vi här ljuset på de som tjänar på den privata kollektivtrafiken. Nyliberalismen är en ansiktslös väv, där beslut som gynnar ett fåtal framställs som opersonliga och vetenskapligt grundade. Genom att lyfta fram de individer som bidragit till den situation vi är i nu vill vi ta bort mystiken kring privatiseringarna och skapa en grund för att hitta nya former för att kollektivt förvalta vår trafik.
Sidan uppdateras löpande.
David Lagneholm
Som högsta chef på Trafikförvaltningen och VD för SL och Waxholmsbolaget är David Lagneholm förmodligen den mäktigaste personen i Stockholms kollektivtrafik. Innan han fick den positionen 2020 hade han i sju år varit chef hos MTR.
Han gick alltså direkt från det skandalomsusade bolaget som är ansvariga för pendeltågskaoset till att ta beslut om vilka företag som ska få köra kollektivtrafiken. Ett tydligare exempel på jäv är svårt att hitta. Lagneholms agerande som chef på Trafikförvaltningen har också stärkt misstankarna om jäv. Här är några punkter ur hans CV:
1. Gav MTR en bonus på 24 miljoner samtidigt som SL gick 3,4 miljarder back. Bonusen var frivillig och kompenserade MTR för något de redan åtagit sig att göra, nämligen att köra full trafik. [1]
2. Befriade MTR från böter på mångmiljonbelopp efter haveriet med pendeltåget. Detta gjordes genom att ändra avtalet om hur mycket trafik MTR skulle leverera. [2]
3. Den 20 februari 2023 fattade Lagneholm ensam ett beslut om att MTR skulle återuppta avvecklingen av tågvärdarna. Avvecklingen hade pausats under hösten 2022 eftersom de rödgröna partierna lovat sina väljare att frågan skulle utredas igen. “Utredningen” skedde i rekordfart och avvecklingen pausades bara i några veckor. Men efter att saken utretts har Förvaltningsrätten kommit fram till att Lagneholm inte hade befogenhet att fatta beslutet. [3]
Korruptionen i Sverige ökar, särskilt inom offentlig sektor där vänskapsrelationer kan påverka upphandlingar på regional och kommunal nivå. [4] David Lagneholms personliga kopplingar till MTR innebär därför ett demokratiproblem. VD:n för bolaget Connecting Stockholm som vann upphandlingen om tunnelbanan heter Matt Kinane. Han och Lagneholm hade båda chefspositioner inom MTR under perioden 2013 – 2019. Huruvida detta handlar om korruption lämnas här osagt, men frågan uppstår eftersom dagens system med offentlig upphandling helt enkelt inte är transparent.
Elwe Nilsson
Elwe Nilssons karriär som Moderatpolitiker i Stockholms stad har kantats av flera kontroversiella incidenter. Under sina första år som kommunstyrelsens ordförande i Vallentuna sänkte han kommunalskatten medan han höjde sin egen årslön med 80 000. [1]
När Elwe Nilsson var trafiknämndens ordförande blev han hårt kritiserad för att ha gjort dyra resor till London och Paris på skattebetalarnas nota. Under dessa resor träffade han företrädare för några av de privata bolag som fick ta över driften av delar av Stockholms stads kollektivtrafik. I Paris och London bodde Nilsson på 5-stjärniga hotell och gick på musikaler och museum. [2]
Men kanske mest intressant i detta sammanhang är de brott Elwe Nilsson begick för att genomdriva privatiseringen av Stockholms tunnelbana 1999. Han var starkt drivande i upphandlingsprocessen, en process som var menad att utmynna i att driften av Stockholms tunnelbanetrafik flyttades till privata ägare. För att driva igenom detta undvek Elwe att underrätta Vänsterpartiets och Miljöpartiets ledamöter i SL:s styrelse om planen fram tills en timme innan det möte då beslut skulle tas, ett handlande som Högsta Domstolen definierade som ett brott mot aktiebolagslagen. Detta med motiveringen att Elwe Nilsson “avsiktligen underlåtit att informera” ledamöter som hade rätt att läsa in sig på frågan och argumentera mot förslaget. Vänsterpartiets ledamot Jan Strömdahl försökte förgäves få igenom att beslutet skulle bordläggas till ett senare datum för att möjliggöra en faktisk debatt, men privatiseringen drevs igenom trots hans protester. Elwe Nilsson dömdes till dagsböter för sitt agerande, men detta förändrade inte faktumet att tunnelbanan nu inte längre var under offentlig kontroll. [3]
Många kände nog som Gunnar Strömberg, klubbordförande för Seko Väg och Ban: ‘‘Det är åt helvete! Vi har krävt att SL drar tillbaka sitt beslut om försäljning’’. Vi väljer att uppmärksamma Elwe Nilssons agerande för att påminna Stockholmarna om att den offentliga trafiksektorn inte enbart upplöstes genom juridiskt giltiga beslut som tillkom på grund av tvivelaktiga band mellan företagare och politiker, utan också i vissa fall genom ren korruption och antidemokratiskt agerande. Agerandet har i sin tur medfört att vi som bor i Stockholm nu står utan offentligt ägd kollektivtrafik och tvingas se på när säkerheten och effektiviteten försämras för att öka vinstmarginalen för transportkapitalister. [4]
Matt Kinane
Matt Kinane är VD för det nya bolaget Connecting Stockholm, som i slutet av januari 2024 vann upphandlingen av Stockholms tunnelbana.
Kinane har gjort karriär inom den privata kollektivtrafiksektorn där han haft tunga roller inom flertalet bolag främst under tiden de varit ansvariga för delar av Stockholms kollektivtrafik. Han var bl.a. 2006-2013 operativt ansvarig för driften av tunnelbanan, först fram till 2009 under Veolia när de skötte driften, sen 2009-2013 för MTR efter att de vunnit den nya upphandlingen. Han jobbade sen för och satt som medlem i koncernledningen på MTR mellan 2013-2019, med en mängd olika ansvarsområden inom främst drift och teknik utav tunnelbanesystemen. 2019 blev han operativ chef på GoAhead Nordic under brittiska Go Ahead, ett av de två utländska bolag som äger Connecting Stockholm tillsammans med Singapore-baserade Comfortdelgro. [1]
Det elvaåriga kontraktet som nu vunnits av Connecting Stockholm har ett värde på över 40 miljarder kronor, där bolaget tar över ansvaret för driften av tunnelbanan från MTR med start i maj 2025. [2] Upphandlingen har kritiserats från flera håll, bland annat då Connecting Stockholm var det enda företag vars förslag godkänts innan omröstning i Trafiknämnden, och hela processen präglades av stor sekretess där flertalet politiker gått ut med att de inte fick tillräcklig tid eller information innan de väntades fatta beslutet. [3] [4]
Connecting Stockholm är ett nytt bolag som grundades 2022, och är alltså till 55 procent ägt av brittiska Go Ahead, ett bolag som är omgett av flera skandaler. Inställda avgångar, personalbrist samt slitna och smutsiga tåg på olika sträckor där de varit ansvarigt företag verkar höra till det normala, t.ex. på Norska Sörlandsbanan där de stått för driften sedan 2019. [5] I Storbritannien bötfälldes de även 2019 bl.a. för att olagligt undanhållit 50 miljoner pund av skattebetalarnas pengar genom att förlägga dem i en annan franchise kopplat till företagsgruppen. [6]
De har även gått larm om stora brister för anställda inom företaget. När Go Ahead gruppen köpte Flexbuss Sverige kontaktades politiker i Jönköpings kommun direkt utav brittiska facket Unite the Union, som varnade för hur Go Ahead försämrat villkoren och lönerna för sina brittiska anställda. Det andra moderbolaget till Connecting Stockholm, Comfortdelgro, har även kritiserats för hur de behandlar sina anställda. I Australien gick bussförare 2022 ut i strejk då de vittnade om ökad tidspress samt sänkta löner och arbetsvillkor. [7]
Engagera dig här:
Gå med i Allt åt alla Stockholm
Skriv upp dig på Allt åt alla Stockholms nyhetsbrev för att få uppdateringar om vårt politiska arbete
Gå med i p-kassan och läs mer om Planka.nu
Skriv under namninsamlingen för att bli av med de privata företagen i kollektivtrafiken
