Kultursatsning eller kulturmaskerad stadsmarknadsföring? Allt åt Alla Umeå har granskat var kulturhuvudstadens pengar tog vägen och samtidigt kollat läget för den långsiktiga finansieringen av stadens kulturverksamheter. Vi kan idag avslöja att nästan 60 procent av den totala budgeten för Umeå2014 gått till marknadsföring, administration och arrangemang av marknadsföringskaraktär.
Umeå skulle bli kulturhuvudstaden som lärt sig av tidigare städers misstag. Här skulle det lokala kulturlivet få hela kakan för att långsiktigt bygga upp sina verksamheter. Ingen central arrangörsgrupp skulle existera och kultur skulle inte köpas in utifrån. När vi granskat siffrorna för kulturhuvudstadensårets sammanlagda budget på 185 miljoner kronor är dock verkligheten en annan.
Pengarna har gått till marknadsföring
Cirka 57 % av utgifterna, över 100 miljoner kronor, har gått till administration, marknadsföring och egna arrangemang såsom Caught by Umeå-turnén och årstidsinvigningarna. På sistnämnda kategori har nästan 60 miljoner kronor lagts – 22 miljoner mer än de 38,6 miljoner som det samlade fria kultur- och föreningslivet fått dela på. Den absolut största enskilda budgetposten står den första invigningsceremonin i Rådhusparken för. Den trumfar till exempel alla de arrangemang Norrlandsoperan, som är den största institutionella vinnaren, fått bidrag för med åtskilliga miljoner.
Vi har i vår granskning även valt att göra en uppdelning mellan offentligt ägda institutioner och det fria föreningslivet (till vilket vi även räknat enskilda konstnärer). I den första kategorin hittar vi kulturinstitutioner ägda av kommun, stat och landsting såsom Norrlandsoperan, museerna, bibliotek, kommunal musikskola och liknande. I den andra kategorin har vi självständiga föreningar, även om många av dessa erhåller olika former av offentliga stöd även utanför kulturhuvudstadsåret.
Kategorin institutioner har delat på 39,5 miljoner kronor utbetalade mellan 2012-2014. Aktörerna i kategorin är relativt få, och har fått relativt sett stora bidrag för sina projekt. Mest har, som sagt, Norrlandsoperan fått som för en rad olika projekt landar på en sammanlagd summa om cirka 15 miljoner. I denna kategori återfinns även Kulturhuvudstadsutskottets utbetalningar till kommunens egna enskilda projekt och nämnder/förvaltningar.
Föreningslivet – många har delat på liten tårtbit
Vad har då föreningslivet fått? Umeå2014:s konstnärlige ledare Fredrik Lindegren upprepar gärna att över 100 föreningar fått dela på cirka 80 miljoner kronor. Det är en sanning med modifikation i detaljerna. Institutionerna borträknade har föreningar och enskilda aktörer fått samsas om 38,6 miljoner kronor mellan 2012-2014. Majoriteten av de aktörer Lindegren nämnder har fått en kulturskjuts på 20 014 kr, vilka sammanlagt utgör en mindre summa än till exempel den musikfestivalen UxU festival fått. Sammanfattningsvis kan man konstatera att många delat på lite, i motsats till den institutionella kategorin där få delat på ungefär samma summa.
Det bör här tilläggas att sökta pengar från kulturhuvudstadsutskottet villkorats hårt i dess formmässiga karaktär. Kulturaktörerna har i princip uteslutande fått bidrag för att göra evenemang i motsats till att till exempel långsiktigt bygga upp sina verksamheter genom internutbildningar, inköp av infrastruktur eller skapande av nya lokaler. Som vi tidigare visat har tvärtom kulturell verksamhet centraliserats till Kulturväven, samtidigt som ett flertal enskilda lokaler försvunnit i stadsomvandlingens kölvatten.
Kulturens långsiktiga finansiering
I vår granskning har vi, vid sidan av kulturhuvudstadsårets budget, även granskat situationen för kulturens långsiktiga finansiering i Umeå. Frågan har varit högaktuell de senaste åren, i och med ökade hyreskostnader i samband med Kulturvävens tillkomst liksom kärva ekonomiska prognoser. I början av 2013 kom även Umeå kommuns egen internrevision med hård kritik mot bristen på långsiktig planering och budgetering. En kritik som gällde å ena sidan finansieringen av Kulturväven, å andra sidan finansiering av en utlovad avtrappning av bidragen från kulturhuvudstadsutskottet till olika kulturaktörer.
Vad gäller Kulturväven är resultatet känt. Med tiden har de storslagna visionerna om sammanvävda kulturella verksamheter och dygnet-runt-öppet kokats ner till ett minimum. De ökade hyreskostnaderna har, tillfälligt, lagts på kommunstyrelsen i 2014 och 2015 års kommunala budgetar. Vad gäller öppettider blir de i bästa fall samma som på nuvarande stadsbibliotek, och inga medel har i dagsläget tillförts för det så kallade ”vävandet”, eller för att utveckla biblioteksverksamheten i den riktning som man pekade ut i visionerna. Frågan om finansiering av verksamhetsutveckling och ökade verksamhetskostnader i Kulturväven är, för att vara tydliga, idag inte löst och våra farhågor att dessa pengar på sikt kommer tas från finansiering av övrig kulturverksamhet kvarstår därför.
Hur ser det då ut med utlovad avtrappning av bidrag till olika föreningar och festivaler efter 2014? Vi kan krasst konstatera att inga pengar tillförts kulturnämnden i budget för 2015 samtidigt som en rad utfärdade löften finns från kulturhuvudstadsutskottet till enskilda projekt och föreningar. Hur Kulturnämnden ska lösa även dessa kostnadsökningar inom nuvarande budgetramar är, än så länge, okänt då Kulturnämnden ännu inte lagt sin specificerade budget för kommande år. Klart är emellertid att de, precis som i fallet med Kulturväven, måste tas någonstans ifrån, vilket gör risken stor för att andra delar av kulturlivet får ta smällen.
Slutsatsen är att kulturhuvudstadsåret skapat ökade förväntningar liksom reellt ökade kostnader, som nu ska rymmas inom en budget utan ramökningar. På så sätt är det påkallat att säga att den ”stupeffekt” som talats om efter 2014 nu kommer att drabba det lokala kulturlivet.