Kategorier
Allmänt

Sjukvårdskrisens skurkar del 1: Jan Eriksson

Sjukvårdskrisens skurkar

I förra Virvelvindsbladet (#33) skrev vi om ”Sjukvårdkrisens skurkar”: Sjukhuschefen Jan Eriksson,  Regionsdirektören Jonas Rastad och Regionsstyrelsens ordf. Pia Kinhult.

I den här serien har vi tittat närmare på just sjukhuschefen Jan Eriksson.

Hotfulla mail

Sedan den här serie gjordes så har  Jan Eriksson insett att personalen på SUS vill ta ut sin lagstadgade semester i sommar. Vilket innebar att det ”plötsligt” saknades minst 100 sjuksköterskor. Vad blev då Jan Erikssons lösning?  Att rekrytera flera sjuksköterskor? Att höja lönerna? Att återställa dom tjänster som försvunnit under anställningsstoppet? Nä, Jan Erikssons lösning blev att skicka ut hotfulla mail till de anställda om att det eventuellt kunde bli avbrutna semestrar och beordrad övertid. Eller för att använda Jan Erikssons egna ord jobba ”extra pass”.

Arbetsmiljöverkets kritik

I  januari 2013 kritiserade Arbetsmiljöverket sjukvårdsledningen på Skånes Universitetssjukhus för att stressen var omänsklig för personalen på  Akutmottagning i Lund. Bland annat sa Arbetsmiljöverket att: ”Hade det varit ett företag hade vi övervägt att stänga det.” Jan Eriksson och den övriga  sjukvårdsledningens svar den första kritiken från Arbetsmiljöverket var att starta ett  två veckors ”flödesprojekt”. Projektet gick ut på att man skulle öka ”genomströmningen” och ta bort ”flaskhalsar” – det vill säga skriva ut patienter snabbare. Jan Eriksson menade att akuten i Lund i sig var en så kallad ”flaskhals”. Detta är en terminologi som Jan Eriksson hämtat från den japanska bilindustrins LEAN production. Problemet med patientsäkerheten och den höga stressen för sjukvårdspersonalen på SUS hade alltså inte med överbeläggningen, de indragna vårdplatserna eller personalnedskärningarna att göra – det var att personalen inte jobba snabbt nog. I april 2013 skickade Arbetsmiljöverket en utförligare rapport om arbetssituationen för vårdpersonalen på akuten.  Vad svarade då Jan Erikssons på den rapporten? Jo, att till skillnad från hans eget “flaskhals”-projekt, så var Arbetsmiljöverks kritik  “flummig”. Regionstyrelsens ordf. Pia Kinhult besvarade i sin tur kritiken i en intervju med SVT. Det först hon sa var at hon hade fullt förtroende för Jan Eriksson, när SVT fortsatte att ställa frågor om personalnedskärningarna valde hon att helt lämna intervjun.

Från Sahlgrenska till SUS

Jan Eriksson tillträdde i maj 2012. Innan dess arbetade han som sjukhusdirektör på Sahlgrenska i Göteborg. Utöver att göra sig ovän med stora delar sjukvårdspersonalen på Sahlgrenska så drev Eriksson också ett större nedskärningsprojekt, som kulminerade i personalnedskärningar på uppemot 1000 tjänster 2011. En ganska speciell detalj personalnedskärningar på Sahlgrenska var att Jan hade räknat ut ett ratio för personaltätheten kontra patienter – hur lite personal det  skulle krävas per patient – oavsett vilket vårdbehov som patienten sökte  för. Samma siffra lär Jan ha tagit med sig till SUS, men när han började utvärdera personalbehovet på vissa avd. i Lund kom det fram att  siffran redan var lägre i Lund  än den hade varit i de hårdaste  besparingstiderna på Sahlgrenska. En av annan av Jans första prioriteringar som ny sjukhuschef på SUS var att betala en konsultbyrån 1 miljon kr för utvärdera styrelsens sammansättning. Det var för övrigt samma konsultbyrå som utvärderade akutens ”flödesprojekt” under februari 2013. Jan har sedan han tillträdde hela tiden sagt till medierna att sjukhuset inte behöver mer personalresurser – utan att personalen måste arbeta effektivare.

Han är inte ensam

Läser man den här serien eller texten kan man få intryck av att vi anser att Jan Eriksson skulle vara en särskilt ”ond” eller bedräglig chef som ha ren illvilja driver nedskärningarna. Tyvärr är det inte så enkelt.  Det verkar nämligen se ut på samma sätt på andra ställen runt om i Skåne, Sverige och i andra delar av Europa. I stora delar av världen står den offentliga sektorn i skottgluggen för nedskärningar och privatiseringar.  Det beror på den nyliberala vågen av skattesänkningar, nedskärningar, privatiseringar, Lean production och ”New public management”. Där görs allt till salu,  alla verksamheter ska vara vinstdrivande eller  marknadsanpassade och varje verksamhet ska ”bära sina egna  kostnader.” Detta tänker de ska gälla oavsett vad verksamheten verkligen kostar, eller vilka  vårdbehov verkligen patienter har. Vad som dock är synonymt för alla dessa nedskärnings- och privatiseringstorpeder är att de företräder ett klassintresse – ett klassintresse som inte är vårt. Där vårdpersonal ska arbeta hårdare, med allt lägre betalt, med kortare semestrar och sämre anställningstrygghet för att ”öka produktiviteten” eller ”effektiviteten”. Och där lösningen på kriser som t.ex. sjukvårdskrisen i Skåne eller finanskrisen i södra Europa, ska lösas med uppsägningar eller anställningsstopp.

Men vi är många fler

SUS (tidigare USiL och MAS) har nästan alltid varit kantat av konflikter – mellan ledningen och dom som direkt utfört vårdarbetet. Konflikter om löner, stress, resurser, arbetsmiljö och patientsäkerhet. Vad som dock hänt de senaste åren är att när sjukhusledningen och regionsledningen dragit åt tumskruvarna med alla nedskärningarna, så har konflikten skärpts. Ledningen har mötts av en våg av motstånd från vårdpersonalen och en uppretad och mobiliserad allmänhet. Det bästa exemplet är när BIVA-sjuksköterskorna hotade med massuppsägning under våren 2013 eftersom sjukvårdsledningen försökte tvinga på dom ett sämre avtal. Ett annat är när sjuksköterskestudenterna över hela Sverige gick ihop och började driva ”24 000 kr-upproret”. Vi har inte bara kunnat följa rapporteringen i tidningarna, utan också dagligen via t.ex. facebooksidor som ”Stöd våra sjuksköterskor” och facebookgrupper som ”Rädda Universitetssjukhuset i Lund”. Där vårdpersonal direkt rapporterat om vad som händer på sina avdelningar och tillsammans kunnat sammanlänka sina respektive erfarenheter, situationer och konflikter. Även de som inte jobbar i vården har fått en direkt inblick i hur motståndet organiserats och spridits, och det råder ingen som helst tvekan att de smidiga sätt att samordna kampen som vårdare själva skapat är ett effektivt vapen vi inte har sett det sista av. Av detta måste man dra slutsatsen att motstånd lönar sig! Att när vårdpersonal enar sig som kollektiv och tar strid, med stöd av en mobiliserad allmänhet – då kan man vinna!

Kampen om vården är något som vi tror många människor kan, och bör inspireras av. Tillsammans är det inte mycket vi inte kan åstadkomma.

Virvelvinden, Allt åt Alla Lund, juni 2013

 

Kategorier
Allmänt Material

Virvelvelvindenbladet nr 33 (våren 2013) klart

Vill du dela ut där du jobbar, pluggar eller bor?  Hör av dig till oss eller skriv ut själv!  [.PDF]

Här under är texterna i Virvelvindenbladet #33

 

Cheferna och politikerna har skapat sjukvårdskrisen

Nästan alla som bor i Skåne idag vet att det råder en kris på Skånes universitetssjukhus i Lund och Malmö. I januari 2013 gick arbetsmiljöverket ut och sa att pressen på akutpersonal i Lund var så stor att akuten hade riskerats att stängas som arbetsplats om det hade varit ett vanligt företag. I början av januari varnade anonym vårdpersonal på akuten i Malmö för att patientsäkerheten var i fara. Regionspolitikerna och de högsta chefernas svar på den här krisen är konstigt nog inte att tillsätta mer personalresurser till SUS. Nä, sa Jan Eriksson, lösningen är inte mer resurser, utan innebär att vårdpersonalen ska jobba effektivare och att man under slutet av januari skulle genomföra ett ”projekt”. Projektet gick ut på att man skulle öka ”genomströmningen” och ta bort ”flaskhalsar” – det vill säga skriva ut patienter snabbare.

Mycket av det här sättet att prata om vård – ord som flaskhalsar, ”produktionseffektiviseringar”  och genomströmning – har regionspolitikerna och de högsta sjukhuscheferna hämtat från konceptet LEAN production. LEAN är en modell som används inom den japanska bilindustrin och som i korthet går ut på att låta de anställda ständigt arbeta i permanent kris. Där lät man underbemanna vissa uppgifter för att få folk att stressjobba snabbare och för att få folk att ständigt tänka utanför ”boxen” för att lösa krisen. I SUS egen LEAN-satsning har det handlat om att man under de senaste åren dragit ner på personal (minst 350 tjänster försvann 2012), minskat antalet sjukhussängar och haft vikarie- och anställningstopp.

Det här har lett till att flera vårdarbetare som Virvelvinden har pratat med varken har tid att äta eller ta rast under sina arbetspass, att de går till jobbet med ständig magont på grund av stressen, att de hela tiden tvingas att jobba över flera timmar varje arbetsdag, och att avbryta sina ledigheter när kollegor ringer för att någon ordinarie blivit sjuk.

***

Global strejkvåg i sjukvården

I Sverige finns det en spridd uppfattning om att det enda sättet att påverka vård-läget är genom politiska manifestationer. Men det finns gott om exempel på hur sjukvårdspersonal själva sätter press på de ansvariga direkt på sin arbetsplats. På SUS har städare som varit med i Syndikalisterna genomfört flera strejker. I Norrland har personal på nedläggningshotade vårdcentraler ockuperat och tagit över sin arbetsplats tillsammans med lokalbefolkningen. Även runt om i världen finns det gott om exempel från de senaste årens globala nedskärningsvåg som visar hur vårdarbetare tagit strid för sina och sina patienters rättigheter.

Det kanske bästa exemplet är från förra vintern i Kanada, ett land med en relativt stark offentlig sektor precis som Sverige. Efter månader av fruktlösa förhandlingar och olika strejkhot valde runt 1000 vårdarbetare i Edmonton att utan varsel strejka ”vilt”. Efter bara några timmars vild strejk hade politiker skrivit på det avtal som facket officiellt hade krävt under ett år.

Men det är inte bara i Kanada som finanskrisen nedskärningar har mött motstånd av de som jobbar på sjukhus. För ett år sedan strejkade tusentals sjuksköterskor i Israel mot nedskärningar och eftersläpande löner i 17 dagar.  I Madrid ockuperade vårdpersonal sjukhus som hotades med privatiseringar med ett överväldigade stöd från allmänheten. I Mozambique strejkade syrror och doktorer tillsammans mot dåliga arbetsförhållanden för en månad sedan och Kenya gick mer än 25 000 sjuksköterskor ut i en fem veckors strejk för säkrare anställningsformer, ökad personaltäthet och rätten till ett eget fack.

Massuppsägningar, sjuksköterskestudenternas löneuppror och de politiska protesterna på SUS har visat att vägen ur en situation som inte är hållbar. Från sjukhus runt om i världen kan lära vi oss att allmänhetens stöd till vårdarbetare gör att det går att ta ett steg till. Strejker, ockupationer och oberoende masskamp har på ställe efter ställe tvingat de ansvariga till förhandlingar, och i vissa fall gett klara segrar. Motstånd lönar sig!

***

Sjukvårdskrisens hjältar!

Hjältar: Städarna på USiL

Städarna på USiL som punktstrejkade den 20 februari mot den omänskliga arbetsbelastningen!

Hjältar: De 34 sjuksystrarna

De 34 sjuksystrarna på Barnintensiven i Lund som satt ner foten mot ett nytt ”poängavtal” som innebar att de skulle förlora flera tusen i månaden. Du kan stödja dom och alla andra som jobbar på SUS genom att gå med i Facebookgruppen ”Stöd våra sjuksköterskor”.

Hjältar: Inte under 24 000 uppropet!

Sjuksköterskestudenter har gått samman sagt att ingen av dom kommer att ta ett jobb under 24 000! Genom att mobilisera medstudenter och stötta varandra i att hålla på lönekravet har man blivit ett hot mot de stora sjukhusens försök till lönedumpningar!

Hjältar: Läkarstudenterna hotar med strejk!

I protest mot den försämrade utbildningskvaliteten och arbetsmiljön inom sjukvården hotar nu Medicinska Föreningen Lund-Malmö med en
dagars strejk!

***

Den skånska sjukvårdskrisens skurkar!

Skurk 1: Pia Kinhult – ordf. i Regionstyrelsen

Pia är den högst ansvariga regionspolitikern i Skåne. Pia tar 80 000 kr varje månad i arvode. Pia och hennes kompisar i femklövern är bland annat ansvarig för nedskärningarna på 300 miljoner, skattesänkningarna och flytten av operationerna i Landskrona. Istället för vård, vill Pia lägga mer pengar på marknadsföring av region Skåne. 2012 kostade marknadsföringen av region Skåne 74 miljoner.

Telefon: 044-309 31 29
pia.kinhult@skane.se

Skurk 2: Jonas Rastad – Regionsdirektör

Jonas är den nye Regionsdirektören. Jonas har en lön på 160 000 kr per månad. Innan han kom till Skåne var han landstingschef i Västerbotten, där tjänade han bara 120 000 kr i månaden (2011). I Västerbotten skar Jonas ner vårdplatserna med 10%, under ett års tid. Det gjorde att Jonas blev så impopulär att han var tvungen att flytta. Sedan hösten är han till region Skåne. Till SDS kommenterar han uppgifterna: ”Så jag har redan fått torpedstatus.”

Telefon: 044-309 39 25

jonas.rastad@skane.se

Skurk 3: Jan Eriksson – Sjukhusdirektör SUS

Jan tillträdde i maj 2012. En av Jans första prioriteringar var att betala en konsultbyrån 1 miljon kr för utvärdera styrelsens ”sammansättning”. Det är för övrigt samma konsultbyrå som kommer att utvärdera akutens ”flödesprojekt” under februari. Jan har under hösten 2012 fortsatt att driva ”effektiviseringar” på SUS. Det vill säga: anställningstopp, vikariestopp och färre sjukhusplatser. Jan har under hela hösten och vintern och hela tiden sagt till medierna att sjukhuset inte behöver mer personalresurser – utan att personalen måste arbeta effektivare.

***

Det händer i mars
8:e mars, demonstration,  kl. 18.30, Stortorget i Lund, samlas vi som har tröttnat på sjukvårdskrisen bakom banderollen ”Lundabor mot nedskärningar”. Vi går tillsammans med övriga organisationer för fira Internationella Kvinnodagen!

8:e mars, demonstration, Ta natten tillbaka! kl 21.00 Möllevångstorget, Malmö. Alla som har erfarenhet av att leva som kvinna är välkomna att delta. Demonstrationen är kvinno- och transseparatistisk.

16:e mars, demonstration, Rädda Vården samlar Skåne för att protestera mot nedskärningar, privat vård och flyttkaoset inom sjukvården Lördagen den 16 mars Clemenstorget, Lund kl 11.00 Gamla kyrkans grund, Landskrona kl 11.00
S. Triangelstationen, Malmö kl 11.30 www.raddavarden.nu