Kategorier
Allmänt Malmö

Allt åt alla Malmö: Vi lanserar stödmedlemskap

Hej kamrat och sympatisör!

Känner du att samhället är riktigt kasst, men att du inte har tid att engagera dig? Ta det lugnt, vi har storslagna planer men behöver ditt stöd! Nu har du möjligheten att stödja ett kämpande kollektiv i Malmö via din plånbok. Allt åt alla Malmö lanserar nu stödmedlemskap i vår organisation. Våra aktiva medlemmar finansierar idag en rad utgifter med en medlemsavgift: hyran för vår lokal (där vi bl a ordnar läxhjälp, områdesträffar och håller möten), tryckkostnader för flygblad och affischer, med mera. Men vi vill göra ännu mer än vad vi gör i dagsläget!
För 250 kronor (eller mer om du så vill!) får du en specialdesignad tygkasse och ett medlemskort. Du kommer även få ett medlemsbrev tre gånger per år där vi berättar vad vi gör för saker för att skapa ett klasslöst Malmö!

Allt du behöver göra är swisha minst 250 kronor till 1232671303 eller bankgiro 897-9247 (Föreningen solidaritet). Märk inbetalningen med telefonnummer eller e-post.
Tack för dit stöd!

Kategorier
Evenemang Malmö

Träffa hyresgästföreningen med Sorgenfri åt alla!

Den 5/3 kl 17 har vi bjudit in en representant från Hyresgästföreningen, som hjälper oss att reda ut frågor om vår boendesituation. Vi ordnar också filmvisning för barnen.

Vilka krav kan vi ställa på våra hyresvärdar?
Får värden höja hyran hur som helst?
Hur kan vi stå emot?
Vad innebär hyresrevision?
kom och ställ frågor, diskutera och lär dig mer!

Sorgenfri åt alla är ett nätverk för personer som bor, arbetar eller lever på Sorgenfri. Vi träffas på måndagar jämna veckor. Alla är välkomna! Vi ordnar alltid kvällsmat och aktiviteter för stora och små. Det är en halvtrappa ner utan hiss.

Plats: Spånehusvägen 62B, SE-214 39 Malmö, Sverige

Datum: 5/3

Tid: 17:00

FB-event: https://www.facebook.com/events/152186375425184/

 

Kategorier
Evenemang Malmö

Diskutera den sociala strejken tillsammans med AÅA Malmö

Den 18 december klockan 18:00 på Spånehusvägen 62B bjuder vi in till en diskussionskväll om den sociala strejken. Vad fan är den sociala strejken? Är det ett bra begrepp för att sammanlänka kamper? Fungerar det som ett analysverktyg?

Diskussionen kommer utgå från Brand nr 2 2017 med temat ”Den sociala strejken”. Innan träffen uppmans du som vill delta att läsa följande artiklar( sammanlagt 32 sidor):

Brandtal (1 sida)
Strejken satt i rörelse (2 sidor)
Den sociala strejken är feministisk (4 sidor)
Strejkmanifestet (2 sidor)
Ge hemmafrun strejkvapnet (4 sidor)
Facket som social rörelse (3 sidor)
Under ytan (5 sidor)
Äg frågan – vinn striden (3 sidor)
…och nu då? (3 sidor)
samt Lenin i England (5 sidor)

Du som vill delta kan hämta ditt ex av tidningen gratis i vår lokal på Spånehusvägen 62B på onsdagen den 6 december mellan 17:00-19:00, Söndagen den 10 december mellan 17:00-19:00 eller måndagen den 11 december samt Onsdagen den 13 december 17:00-19:00. Annars finns den att köpa på underbara Amalthea Bokkafe.

Välkommen!

Kategorier
Malmö

Allt åt alla Malmös lokala plattform

Förbundet Allt åt allas plattform11024653_10153094995907381_4440395488016108526_n
Arbetarklassen är heterogen med en gemensam nämnare – att vi saknar makten över vårt arbete, avlönat så väl som oavlönat. Vi ska som organisation delta i de frågor och konflikter som för arbetarklassen samman. Vi är motståndare till alla former av klassamarbete.
Vårt mål är ett samhälle organiserat efter principen: av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov.
Vi är en av flera revolutionära organisationer. En mångfald av taktiker, strategier liksom organisationer och nätverk är nödvändiga i kampen för klassamhällets avskaffande. Vi verkar för att skapa rörelse i klassen genom kontinuerligt och öppet arbete, bortom tillfälliga aktionsgrupper och dolda agendor.

Allt åt alla Malmös lokala plattform
Allt åt alla Malmö står för en politik som utgår från de lokala konflikter som medlemmar och sympatisörer själva är berörda av. Genom att agera långsiktigt och öppet, men med en tydlig radikal agenda, vill vi föra samman olika delar av stadens arbetande och arbetslösa befolkning i kamp mot det ekonomiska och politiska system som bygger på vår maktlöshet.

Vi arbetar för ett Malmö där invånarna har makt och kontroll över stadens resurser: hur de fördelas och förvaltas. Människor i Malmö ska ha reell makt och inflytande över sina livsvillkor. Det innebär en annan form av demokrati, verklig folkmakt. Vår metod för att åstadkomma detta är kollektiv organisering. Vi vill undersöka och förstå vår stad, för att sedan kunna agera och förändra den. Vi arbetar utomparlamentariskt, det vill säga bortom partipolitik.

Vår grupp verkar i Malmö, men vi är en del av ett större nätverk. Den förändring vi vill se i vår stad, hoppas vi även att kunna åstadkomma i större skala.

Vad vill vi?1395160_10151967704232381_1919046600_n
För en framtid värd att tro på!
Vi slåss för det goda livet åt alla. Vi vill ha en stad formad efter våra hjärtans begär. Vi vill ha möjlighet att uppnå vår fulla mänskliga potential.

Demokrati
Vi vill att vår stad ska präglas av en annan typ av demokrati: de som lever i Malmö ska ha reell makt och inflytande över sina livsvillkor. Malmöbor ska själva fatta beslut över sådant som påverkar deras liv: i bostadskvarteren, i välfärden, på arbetsplatserna och i vardagen.
Vi vill att alla som lever i Malmö, oavsett om de är medborgare på pappret, ska ha full tillgång till stadens alla resurser och kunna vara delaktiga i bestämmandet över hur staden ska se ut.

Arbete
Vi vill att våra arbetsplatser ska förvaltas och styras gemensamt. Vi vill verka för generaliserade arbetstidsförkortningar så långt det bara går. Vi vill att de som arbetar i Malmö ska göra det under goda förhållanden. För att åstadkomma detta vill vi stödja konflikter i arbetslivet, såsom strejker och liknande, för att sätta press på makthavare i politiken och på arbetsmarknaden.

Stadsdelar & bostäder
Vi vill skapa mötesplatser och föra kamper som ökar tryggheten och förändrar hur människor ser på sina områden. Det kan innebära att de boende har makt att sätta hyror och boendestandard, snarare än företag och hyresvärdar. Vi vill ha fler gröna ytor, mindre biltrafik och en stadsutveckling där miljö och rättvisa går före vinster.
Vi vill att fler resurser i staden ska vara gemensamma och tillgängliga för alla, snarare än en offentligt eller privat ägd resurs att göra vinst på. I Malmö ska bostäder vara en rättighet. Detta betyder att bostäder ska byggas efter våra behov och stå under lokal och demokratisk kontroll.

Konflikter i välfärden
Vi vill att Allt åt alla Malmö ska fungera som ett socialt fack. På samma sätt som vi organiserar oss på våra arbetsplatser för bättre villkor, organiserar vi oss i Allt åt alla Malmö lokalt kring de konflikter vi möter i vardagen – som handlar om boendeförhållanden, trygghet på gator och torg, mötesplatser, arbetslöshet och gemenskap, tillgång till vård och utbildning, osv.

I sjukvårdsfrågan i synnerhet vill vi se ett tätare samarbete mellan grupper i Skåne. Vi vill ha ett ordentligt Skåne-nätverk för att kunna börja bråka på riktigt för bättre villkor för patienter och vårdpersonal.

Kategorier
Göteborg Klipp Media

Aktion mot Fastighetsägarna

Först strandade Fastighetsägarna hyresförhandlingar för 43 000 lägenheter i Göteborg, samma sak hände också i andra städer som Norrköping, Uppsala och Stockholm. Sammantaget har hyresförhandlingar strandats för över 70000 lägenheter, på Fastighetsägarnas initiativ.

 

Varför? För att flytta hyresförhandlingarna från förhandlingsbordet med Hyresgästföreningen, och istället översvämma Hyresnämnden med ärenden i volymer de omöjligen ska kunna hantera.
Allt för att försöka skaffa sig mer makt att sätta vilka hyror de vill, och i slutändan uppnå målet marknadshyror.

Fastighetsägarna har varit väldigt tydliga med motivet bakom sitt utspel. Det handlar om en politisk aktion för att få till mer fördelaktiga förhållanden för privat ägande av hyresrätter.
De vill helt enkelt kunna göra mer vinst på det som de äger, dvs våra hem. Hem som vi har rätt till enligt FN:s deklaration för mänskliga rättigheter. Fastighetsägarna försöker motivera sin kamp för sina särintressen genom att hävda att ”akut bostadsbrist, en byggtakt som inte hänger med befolkningsökningen, otillräcklig rörlighet och omfattande svarthandel med hyreskontrakt” är tecken på en svensk bostadspolitisk modell som inte längre fungerar.
Det här har de givetvis helt rätt i och för oss boendeaktivister är det här inte någon nyhet.

Alla ska kunna bo kvar och Allt Åt Alla Göteborg har tillsammans samlat in över 700 namn från människor som vill markera att detta inte kan accepteras.
Att vår rätt till bostäder och skälig hyra är absolut. Då Fastighetsägarna tydligt visat att de skiter i vad vanligt folk tycker om deras profitjakt lämnar vi här över namnlistan på ett sätt de inte kan missa.

Fastighetsägarna hade säkert uppskattat att få in dina synpunkter kring deras initiativ.
Posta, ring, maila eller besök dem och tala om varför detta svineri inte kommer få fortsätta utan motstånd. Kontaktuppgifter finns här:
http://www.fastighetsagarna.se/kontakt/kansli

http://allaskakunnabokvar.se/
http://hyresrattskollen.se/

 

 

Kategorier
Stockholm

Fråga alltid ”för vem?”

I Söndags, den 18 oktober, arrangerade Allt åt alla Stockholm, tillsammans med Walla Scen och flera andra grupper, en manifestation på Valla torg.

Valla åt Alla!

Valla torg är ett unikt område, ett sista av sitt slag i Stockholm. Här finns fortfarande bostäder med överkomliga hyror, här bor fortfarande arbetare och fattigpensionärer. Valla torg är en bit av förorten placerad i förstaden.

Och det är detta som sticker i ögonen för Stockholmshem. Området är vad som inom stadsforskning kallas en urban front, en frontlinje i stadens omvandlingsplaner. Det här är ett område med ett räntegap. Man skulle kunna få ut mycket högre hyror, göra betydligt större vinster, än vad som görs idag – jämfört med andra närliggande områden. Här finns guld att gräva. Ett eldorado för stadsplanerare och byggherrar.

 

Nu ska Valla torg lyftas. Hela området ska bakas in i Årstastråket, föras samman med Hammarby sjöstad, planerna för Slakthusområdet och Årstafältet. Det här kommer bli Stockholms nya attraktiva område, ett rejält stadsdelslyft. Årstafältet ska bli Stockholms Central park.

Det låter fint. Det kommer säkert bli fint. För dem som har råd att bo kvar. För problemet med sådana här stadsdelslyft är att de oftast innebär ett utbyte av befolkningen. Det kallas gentrifiering, från engelskans gentry – fint folk. Det fina folket flyttar in, den gamla befolkningen får flytta på sig. Det handlar alltså om undanträngande, få bort köpsvagare och få in köpstarkare personer.

Valla torg måste bli mer som övriga Årsta, eller Öfre Årsta, som våra vänner på Walla Scen kallar det. På sitt informationsmöte i våras förklarade Stockholmshem att dagens hyror låg runt 50% lägre än vad de skulle ligga på efter renoveringen. Hyrorna borde ligga på ungefär samma nivå som på Pastellvägen och Skulptursvägen i Årsta, förklarade Stockholmshem.

Vi kan ta deras exempel och kolla på vad det innebär.

En trea på Valla Torg 59 har en hyra på 77 kr/kvm, för en trea på Pastellvägen 40 ligger hyran på 114 kr/kvm och en tvåa på Skulptörsvägen 120-130 kr/kvm. De ligger ungefär 50% över.

Men gatorna säger också något om vilka som bor där. Vid Valla torg är medelinkomsten 19 000 kronor i månaden, på Pastellvägen ligger den på 23 000 kronor i månaden och på Skulptörsvägen 24 000 i månaden, medan den på andra gator i Årsta klättrar över 25 000 kronor. I Valla torg är snittet av de boende gifta par utan barn i åldern 50-60, medan på de två gatorna i Öfre Årsta rör det sig om singel- och sambohushåll i åldern 20-34. En stor del av de boende i Valla torg är inte bara pensionärer, utan även äldrepensionärer – vars ekonomi är väldigt känslig för minsta hyresförändring.

Valla torg är i stort behov av upprustning, husen behövs rustas upp. Men varför har det blivit så? Varför har man inte skött bostadsbeståndet är? Varför har matbutiker fått slå igen, butikslokaler stå tomma?

Detta följer ett recept som används vid stadsomvandlingar världen över, i alla storstäders slumsaneringar och stadslyft. Först låter man byggnader förfalla, matbutiker stänga ner, statusen sjunka. Sen förklarar man behovet av en stor plan för att lyfta området. Då kommer satsningarna – men också ett utbyte av befolkningen.

Valla torg kommer nu få mängder av nya bostäder. Stockholm växer så det knakar. Och det är i södra förstadsområdena som byggherrarna vill bygga. Här är vinsterna störst. Så det löses genom förtätning. Nya bostäder ska pressas in mellan husen och på Årstafältet. Och inget ont med det, bostadsbristen behövs åtgärdas. Men vilka kommer att ha råd att bo i de nya husen? Kommer det göras samma satsningar på social service, kollektivtrafik, mötesplatser och lekplatser? Här kan vi bara se Hammarby sjöstad som ett skrämmande exempel.

Det intressanta är också att det är endast ett område som inte ska förtätas. Det är grannområdet, villaområdet i Linde. Där ska den hundra år gamla stadsplanen ligga fast och får inte rubbas, trots att det är det mest glesbefolkade området. Det är lite märkligt.

Varför har det blivit så bråttom med satsningarna på Valla torg? Jo, för politikerna fick i våras in stadslyftet i ett glamoröst EU-projekt för ekologiska och miljöanpassade så kallade ”smarta” stadsdelar. Valla torg kommer att bli ett uppvisningsområde för hela Europa, tillsammans med Hamburg och Barcelona. Därför brådskar det, de enorma satsningarna måste komma igång omedelbart. Och då råkar de boendes önskemål att få vara del i processen och få en möjlighet att påverka standarden i sina lägenheter och sina hyror bli en bromskloss, ett hinder Stockholmshem utarbetat planer för hur de snabbast som möjligt ska komma runt.

Därför försöker de gång på gång blanda bort korten.

De säger att GrowSmarter inte kommer att påverka hyrorna. Men det kommer det att göra. Hyran baseras inte på fastighetens kostnader (som byggkostnader, driftskostnader och förvaltningskostnader), utan på lägenheternas standard, områdets status, närheten till natur, till social service, till kommunikationer, läge i stan. Det kallas bruksvärdesystemet. Att göra ett stadslyft innebär alltid att bruksvärdet förändras, att hyrorna stiger. Om man inte aktivt verkar för att kombinera en ekologisk hållbarhet med en social hållbarhet. Men en sån plan har inte Stockholmshem.

Stockholmshem säger att GrowSmarter inte har med renoveringarna att göra, att de varit planerade sedan länge. Det stämmer att upprustningsbehovet är stort. Men ett stambyte tar normalt mellan en-två månader att göra. De renoveringar Stockholmshem nu gör kombineras med GrowSmarters omställningar, det är därför alla måste vara ute ur sina hus minst ett år. Det är därför det kommer bli svårt för de boende att själv välja standardhöjningen på sin lägenhet, som vid vanliga renoveringar.

Stockholmshem säger att de ska lyssna på de boendes önskemål. Men i deras planer identifierar de boendeprotester och hyresförhandlingar som den största bromsklossen för projektet som de måste ta sig runt. Boendedialoger och samrådsmöten får aldrig bli ett alibi, bara en ventil som man sen lägger locket på, önskemål som sedan stoppas undan och arkiveras i något förråd. Som de gjorde med boendedialogen på Järvafältet, där alla önskemål gick raka vägen i soptunnan. För att politikerna sedan kunde säga att nu har vi lyssnat på de boende, och sen försökte köra samma race som förut. Samråd får aldrig bli bara en demokratifernissa för en maktutövning från ovan.

Valla kommer att vara en öken, en byggarbetsplats, de kommande tre till fem åren. Det är som om hela stadsdelen måste dö innan den ska födas i sitt nya upputsade flådiga nya jag. Vi förstår inte varför. Varför måste Walla scens lokaler användas som byggbaracker – just nu när vi mer än någonsin behöver mötesplatser i området? Låt Walla scen leva, låt det vara en plats för alla boende i området att kunna träffas och diskutera områdets utveckling.

Vi måste vara besvärliga i det här läget. Vi måste ifrågasätta, krångla och protestera. Hyresgästföreningen förhandlar just nu om våra hyror – men Hyresgästföreningen har bara den kraft som vi kan ge dem. De har bara makt om de har våra protester i ryggen. Annars är de tandlösa. Därför behöver de oss. och vi behöver dem.

Vår uppgift, vi som är här idag är att alltid i varje möte med kommunen, i varje möte med Stockholmshem, i varje möte med Growsmarters entreprenörer, i varje möte med journalister ställa samma fråga. ”för vem”.

Renoveringar javisst. Men för vem?
Miljösatsningar och klimatsmart, javisst. Men för vem?
Förtätning och bostäder. Men för vem?

Vilka är det som ska bo där? Vilka inkomstgrupper? Vilka ska flyttas på? Vilka ska trängas bort? Kommer satsningarna komma oss till del?

Låt oss visa att vi inte kommer acceptera att renoveringarna blir renovräkningar, att befolkningen byts ut.

Valla åt alla!

/ Allt åt alla Stockholms tal på manifestationen

Kategorier
Allmänt Evenemang

En vecka av allmänningar // 18 – 24 maj 2015

11149115_913058335383171_1113622322984887151_n

Vi vill bjuda in er att delta i ett socialt experiment: Att under sju dagar (18-24 maj 2015) skapa ett myller av allmänningar över hela staden.

Att skapa en, om än tillfällig, levande bild av ett potentiellt Umeå med det gemensamma i fokus. En bild av grannar och vänner som kommer samman, öppnar upp tomma lokaler, tar över gårdsplan och öde parkeringar för att tillsammans skapa och dela resurser.
Allmänningsveckan fungerar som en chans för grannar att prova på att skapa allmänningar i sin närmiljö. Vår förhoppning är att vissa av dessa små försök ska bli ett första steg mot ett mer permanent allmänningskapande i riktning mot en jämlikare, mer demokratisk stad.

////// Vad är en allmänning? //////

En allmänning är något som varken är offentligt eller privat – utan gemensamt. Ett skapande och/eller förvaltande där deltagande är fritt och frivilligt, processen öppen och genomskinlig, och resultatet tillgängligt för alla oberoende av insats. ”Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov”, i praktiken.

Det kan vara en cykel- eller bilverkstad där människor hjälps åt att lösa varandras problem och dela kunskap. Det kan vara ett gratisfik där alla som kan tar med sig fika, och alla som kommer förbi får ta del av det som finns. Det kan vara en kvällsskola där grannar föreläser kostnadsfritt för varandra. Eller en mötesplats där kläder lämnas in, så att alla som behöver kan ta för sig. Bara fantasin, och människors förmåga att organisera sig tillsammans och bygga strukturer, sätter gränser för innehållet.

///// Hur skapar vi en allmänning under veckan? //////

Vi har tagit fram en guide i fem steg för er som är intresserade av att skapa någon form av allmänning under allmänningsveckan. Det går i princip att börja helt på egen hand, men är en fördel om man är i alla fall 2-3 personer som hjälps åt.

1. Bestäm dig/er för vilken typ av allmänning som ska skapas. Kanske ett litet bibliotek i trapphuset? En gratis cykelverkstad eller varför inte ett litet kvartersfik? Försök att utgå från vad du/ni själva har för kunskaper, vad ni är bra på eller kan göra som andra i närområdet kan ha användning för.

2. Välj ut en plats, tid och datum då allmänningen ska upprättas (vare sig den ska vara tillfällig eller permanent). Kanske finns det en kvarterslokal som går att boka, eller så går det att hålla till ute på gården eller någon annan välbesökt offentlig plats?

3. Sprid information! Tänk på vilka du/ni riktar er till. Vars kan de nås? Kanske går det att göra en liten lapp och sätta upp i trapphusen och tvättstugan? Skriv titel (exempel: ”cykelallmänning”), datum, plats och tid. Om du/ni vill ha en liten förklaring av vad en allmänning är kan ni kopiera delar ur texten här ovanför. Lägg gärna också ut informationen här på evenemangets vägg så hjälper vi till att sprida information via nätet. Kanske finns det också någon facebook-grupp där boende samlas i ditt/ert område där det går att sprida informationen?

4. Gå igenom vad som behövs för att genomföra allmänningen. Är det ett gratisfik så kanske det ska bakas lite bullar och kakor, lånas ihop kaffebryggare, vattenkokare och porslin? Är det en cykelverkstad behövs kanske lite verktyg, däcklagningar och liknande? Ska ni fixa ett litet bibliotek i kvarterslokalen behövs kanske en hylla?

5. Sätt igång! Försök hitta sätt att minska glappet mellan skapare och mottagare. Var inte rädd för att göra fel, utan testa vad som fungerar och se hur det går. Hur kan de som kommer till allmänningen inkluderas i att upprätthålla den?

Lycka till!
——————–
[Allmänningsveckan är en lokal temadel av den årliga Stadskampsveckan som sker samma datum i bland annat Umeå, Stockholm och Malmö. Hela programmet för stadskampsveckan i Umeå presenteras här: https://www.facebook.com/events/980799475264417/ ]

Kategorier
Evenemang

Umeå: Stadskampsveckan 2015 – Det våras för allmänningarna

11164823_911096935579311_5789601599737808787_n

[Detta evenemang är specifikt för stadskampsveckan i Umeå, english coming soon]

Stadskampsveckans äger rum den 18 – 24 maj i syfte att lyfta fram, diskutera och knyta samman konflikter kring stadrummet. En vecka för då vi diskuterar hur vår stad förändras, för vem den förändras, vem som förlorar på dess omvandling men också, och kanske viktigast av allt, vilken alternativ framtid vi kan skapa istället!

Stadskampsveckan består av en mångfald initiativ från olika grupper, rörelser och individer. Programmet koordineras av Allt åt Alla Umeå, för att ge de specifika initiativen ett större sammanhang och bredare spridning.

Kritiska diskussioner, stadsvandringar, kartläggning, manifestationer, aktioner och studiecirklar i varierande ämnen passar alla under veckans paraply, men vi vill i år sätta lite extra fokus på just alternativen. Hur kan vi, vid sidan om att ställa krav på de som styr, själva bygga en solidarisk, jämlik och demokratisk stad?

ETT MYLLER AV ALLMÄNNINGAR
Vi i Allt åt Alla Umeå vill som koordinatorer av stadskampsveckan uppmana till skapandet av ett myller av så kallade mikroallmänningar mellan den 18 – 23 maj.

I en allmänning är deltagande fritt och frivilligt, processen genomskinlig, och resultatet tillgängligt för alla oberoende av insats.

Det kan vara ett gratisfik i kvarterslokalen, en cykelverkstad på gården, startandet av ett litet bibliotek i tvättstugans foajé, en klädbytarhylla i trapphuset eller en odlingslåda vid lekparken. En kort guide i fem steg till att göra en mikroallmänning kommer inom kort läggas upp, så håll utkik efter den.

Vi vill på detta vis uppmuntra och understödja lokal självorganisering i bostadsområdena. Ett tillfälle att, inom ett större sammanhang, testa att fixa en (temporär) allmänning och se hur det fungerar. Samtidigt visar den större bild som träder fram hur en mer gemenskapande stad skulle kunna se ut i praktiken!

PROGRAM:
Övriga programpunkter presenteras inom kort, men det går att fylla på ända fram till veckans start.

Vill du eller din grupp styra upp något, t ex en föreläsning, stadsvandring eller aktion under stadskampsveckan? Maila umea@alltatalla.se eller skriv ett PM på facebook till oss så ser vi till att det annonseras i programmet.

Staden är vår!

Kategorier
Malmö

Ett praktexempel på diskriminering

10974198_10153036508647381_2377536196599720409_o

I vår stad finns det just nu en stor mängd människor som lever under fruktansvärda förhållanden – hemlösa i vintern, utan vatten och mat. Malmö stad har använt Sofielunds Folkets Hus som en “nödlösning” för att hantera bristen på härbärgen. Förra onsdagen hade Förbundet Allt åt Alla premiär för en fika-allmänning på Sofielunds Folkets Hus med syfte att skapa ett utrymme för grannar att träffas, prata och hjälpa varandra. Idén att hålla allmänningen på Sofielunds Folkets Hus välkomnades av verksamhetsansvariga.

På premiärdagen hade emellertid våra medlemmar ett krismöte med den lokalt ansvarige då vi plötsligt meddelats att vår verksamhet ej var välkommen i lokalerna. Det hela reddes ut och visade sig handla om en obefogad oro för att den insamling vi initierat skulle vara för skrymmande i lokalerna. Men under mötet som vi trodde skulle handla om förhållningsregler och lokalytor fick vi också förklarat för oss att vi nog inte skulle gilla att genomföra vår verksamhet, eftersom att människorna som befann sig där var som “råttor”. De sades vara otrevliga, smutsiga och kaxiga. Fler gånger upprepade vår kontakt på Sofielunds Folkets Hus sin åsikt om att Sverige bara borde sparka ut samtliga rumäner, att de var som djur. Att det ingick i deras kultur att inte följa några regler. Chockade över att detta var personen som hade ansvar för de hemlösa kvällstid, valde våra medlemmar att avsluta samtalet så snabbt som möjligt för att situationen inte skulle urarta och istället fokusera på själva allmänningens genomförande.

Fika-allmänningens första kväll blev lyckad. Strax efter kl 18 började lokalen fyllas. Datorerna med internet som vi tillhandahöll nyttjades och maten gick åt. Flera grannar kom ner med kläder och mat. Vi samtalade om hur man söker arbete i Sverige och den grundläggande svenskundervisningen kom igång. Vi pratade med varandra så gott det gick och till slut var det uppskattningsvis 80 personer i lokalen. Stämningen var god och i slutet av kvällen lämnade vi lokalen mycket nöjda.

I måndags, två dagar innan Förbundet Allt åt Allas nästa allmänning, nåddes vi av nedslående information från verksamhetschefen på Sofielunds Folkets Hus. Han lät meddela att vi inte längre kunde använda lokalen eftersom andra föreningar i huset klagat på ”att vi tagit för stor plats”. De föreningar som var i huset vid tillfället var en kör och Feministiskt Initiativ. Våra medlemmar har efter detta kontaktat både FI och kören, vilka båda uttryckt en positiv inställning till vår verksamhet och klargjort att de inte alls framfört några klagomål. På frågan om vi då kunde hålla vår verksamhet i det klassrum vi bokat varje onsdag fick vi ett negativt svar en dag senare. När vi ställde oss frågande till detta fick vi svaret ”att det är fullbokat”. Vid närmare inblick i bokningschemat visade det sig att inte bara det klassrum vi bokat utan flertalet andra lokaler i huset var lediga. In i det sista kämpade vi för att hitta en lösning på en för oss oförklarlig uteslutning. Vid fika-allmänningens andra kväll, för att upprätthålla den utlovade verksamheten, valde vi därför att trots allt sluta upp utanför Folkets Hus. Där stod vi med en växande skara hemlösa, grannar, volontära SFI-lärare, och flertalet juridiskt kunniga som bokats in för rådgivning. Men dörren in förblev låst.

Vi inom Förbundet Allt åt Alla ställer oss frågande till varför vår verksamhet plötsligt ej är välkommen. Vi menar att de förklaringar vi fått från personal på Sofielunds Folketshus är direkt diskriminerande och rasistiska. Vi hade redan viss kännedom om en krisande situation där sovande väckts mitt i natten, hemlösas privata ägodelar hanterats med total respektlöshet och kastats bort med kort varsel, eller hur nya regler instiftats sporadiskt utan avsändare, men vi anade inte vidderna av det kaos som råder på Sofielunds Folkets Hus. En oförsvarbar situation som desperata människor utsätts för. En verksamhet som Malmö stad betalar för, har inblick i och ansvarar för. Det är inte långsökt att se hur detta är ett led i Malmö stads agenda enligt vilken de vill driva bort “oönskande” grupper som inte passar in i deras idé om Malmö. Sofielunds Folkets Hus agerande är totalt oacceptabelt. Vi vet att de med hjälp av pengarna de får för att driva den nattöppna lokalen för Malmös hemlösa EU-medborgare har kunnat rädda andra tjänster i sin verksamhet. För dem verkar uppdraget inte vara mer än en kassako.

Kategorier
Evenemang

Intresserad av Allt åt Alla Umeå?

Är du intresserad av att veta mer om Allt åt Alla Umeå? Eller om det rikstäckande förbund vi är en del av? Kanske vill du bara komma förbi och snacka om stadsutvecklingen, villkoren på arbetsmarknaden, utarmningen av glesbygden eller konflikterna kring gruvor och sjukvård?

Sedan 2010 har vi sökande tillsammans försökt utveckla strategier för att skapa en progressiv rörelse med fokus på praktiker i vardagen. Vi har undersökt hur resurser omfördelas, i vems intresse staden utvecklas och diskuterat vilka gemensamma utgångspunkter vi kan ta avstamp från för att organisera en ny kollektivitet där människor (åter) börjar solidarisera sig med varandra.

För oss har detta konkret inneburit att vi tillsammans med andra tagit konflikter kring höjda hyror, flyttade bibliotek och rivna Apberg. Men också: utvecklandet av en stadsdelsbaserad strategi där vi tillsammans bygger upp så kallade allmänningar. 2010-2014 har vårt huvudfokus legat på Ålidhem, eftersom vi haft en koncentration av medlemmar just här. Vi hoppas emellertid, att vi tillsammans med er, ska kunna utveckla liknande projekt i andra stadsdelar de kommande åren.

Måndagen den 22 september hänger några få av våra medlemmar i vår lokal på Kulturhuset Klossen för att träffa er som under mer avslappnade och informella former är intresserad av det vi gör, eller rent av funderar på att bli medlem!

Vi är på plats 17 – 22.
Kom förbi! Tillsammans bygger vi en ljusare framtid!

Kategorier
Malmö

Stadskampsveckans föredrag inspirerar till lokalorganisering

Under årets stadskampsvecka anordnade Allt åt Alla Malmö ett föredrag och samtal kring stadsdels- och kvartersorganisering. Vi tittade bakåt och lyssnade på tidigare erfarenheter och vi spanade framåt på vilka möjligheter och hinder som finns.

Vissa delar av Malmö har haft en stark tradition av stadsdelsorganisering med aktiva och drivande boende som visat intresse av att påverka sin vardag genom gemensam kamp. En medlem som tidigare var aktiv i Autonomt Motstånd, en föregångsorganisation till Allt åt Alla, talade om deras erfarenheter av stadsdelsorganisering på sent 90-tal och tidigt 2000-tal. Hen berättade om de aktioner som genomfördes. Organiseringen skedde kring frågor i vår vardag, så som sopsortering i närområdet. Metoderna, exempelvis en kollektiv insimning till Bo01-utställningen, var enkla men slagkraftiga. Hen talade om praktiker och teorier, lyckade kamper och sådana som varit svårare. Mönstret känns igen. Fienden var densamma då som nu men har vårt sätt att bo, leva och verka i staden förändrats och hur påverkar det våra metoder?

Presentationen utmynnade i ett gemensamt samtal om dagens områdesorganisering. Boenden i samma stadsdelsområden knöt kontakter med varandra och information om pågående kamper spreds. Vi pratade om problem i våra trapphus och vad vi skulle kunna göra åt dem. Hur kämpar vi mot höjda hyror och hur lär vi känna våra grannar idag? Vi talade om svårigheterna med att få kontakt med människor i sin vardag och problemet med osäkerheten på bostadsmarknaden som leder till en minskad ork/lust att arbeta aktivt. Vi tror att man skall bygga långvarig organisering som kan användas kollektivt och som är oberoende av avflyttning och inflyttning. Vi diskuterade även hur olika typer av kamper påverkar områdets status och i förlängningen hyrorna.

Föredraget inspirerade och diskussionen organiserade. Vi har nu två grupper som just formerat sig och som arbetar med just stadsdelsorganisering, en på Sofielund och en i Kirseberg. Vi tror att dessa kamper kommer att vara nyttiga och att det är en kamp i tiden. För när parlamenten befolkas av liberaler och fascister, när makten flyttas längre och längre ifrån medborgarna får vi själva skapa våra maktpositioner och själva organisera oss och det gör man bäst där man står. Ditt kvarter, din stadsdel, din skola, din arbetsplats – det är där förändringen börjar och det är där kampen står.

Kategorier
Evenemang Malmö

Vi öppnar upp staden – Entré är vårt!

Förbundet Allt åt Alla Malmö ställer frågorna: Vem är det som bestämmer vad som byggs i staden? Och hur många köpcenter tål egentligen Malmö?

Vad är det första som möter en nyanländ i Malmö? Är det en vacker park, ett levande kvarter, ett torg med rörelse? Är det ett bibliotek eller en lummig allé? Nej, när man först åker in i Malmö norrifrån möts man av Entré; En fem våningar hög kloss i betong och glas. Entré är ett 55 000 kvadratmeter stort köpcenter som säger ”Välkommen till Malmö: shoppingstaden.”

Men bilden av Malmö som en shoppingstad är falsk, hur gärna näringslivet än vill framställa staden som sådan. Entré står i princip tomt och i konkurens med alla de andra köpcentrumen i vår stad erbjuder det inget av nytta. Under Stadskampsveckan kommer vi i Förbundet Allt åt Alla att öppna upp staden och visa hur ett alternativt Malmö, en stad för alla, hade kunnat se ut. Ett Malmö där invånarna skapar sin egen stad efter sina egna behov. Ett Malmö för alla där vi alla får plats och får ta plats, där shoppingkassen inte är biljetten till våra gemensamma utrymmen.

Redan 1968 öppnade Malmös första köpcentrum, Mobilia. Sedan dess har många tillkommit och vi är nu uppe i knappa tiotalet stora gallerior. Efter det att Emporia byggdes ute i Hyllie och öppnade med sina 93 000 kvadratmeter kände många köpcenter att de låg i lä. Störst vinner är devisen och för att locka kunderna och köpkraften började flera köpcenter sina ombyggnader för att komma ikapp Emporia; Entré på Värnhem byggs om för nästan 300 miljoner svenska kronor, Mobilia är mitt uppe i en expanderingsfas, Caroli byggs om och har till och med lagt beslag på kyrkan så att denna i framtiden kommer att ingå i konsumtionspalatset. Risken för överetablering, alltså att företag slåss om kunder som inte finns, är redan förbi. Den är redan här och så även samhällsskadan som detta för med sig. Den här utvecklingen är del i en större tendens där mer och mer i samhället inhägnas och privatiseras – men vi i Allt åt Alla menar att utvecklingen självklart kan vändas.

När företagen går ut och stoltserar med 93 000 kvadratmeter planerad för konsumtion måste vi fråga oss vad den ytan hade kunnat användas till i stället. Vad trängs undan? Vad finns det inte utrymme för i en stad med så många köpcentrum? Varje kvadratmeter köpcenter är en kvadratmeter mindre för parker, simhallar, bostäder, fritidsgårdar, kooperativa fik, aktivitetslokaler och allt annat vi önskar oss. Malmö är vår stad och det är vi invånare som bör bestämma om högsta prioritet bör ges till vår fritid eller till investerarnas vinstmarginaler. Tyvärr är det tydligt var Malmö stads prioriteringar ligger. I år hölls en namninsamling för att låta bygga en simhall på Värnhem, där Entré nu ligger. Insamlingen fick en förhållandevis god respons och många skrev upp sig, Malmö har trots allt väldigt få simhallar och lider inte direkt brist på köpcenter. Malmö stad ordnade en fika mellan den ansvarige för namninsamlingen och det tyska Commerz Real, som äger Entré. Det blev ett snabbt nej och inte mer med det. Kommunen har för länge sedan gjort sig av med allt ansvar då de sålde marken till privata intressen.

Vi kan se att stadsplanering inte längre är ett demokratiprojekt och en slags resursfördelning i staden, men att det istället handlar om att planera för konsumtion. Kommuner planerar ofta vad som ska byggas i samråd med privata intressen (kapitalister), och skippar demokratisk dialog och transparens till förmån för snabba beslut. En tydlig effekt av detta är att kommunernas tjänstemän får göra uppföljningsutvärderingar av konsekvenserna istället för att som tidigare analysera konsekvenserna innan ett beslut. Men detta är en utveckling som kan vändas. Dels genom politiska beslut som skapar utrymme för bostäder och gemensamma platser, dels genom att vi organiserar oss och skapar rum där vi kan mötas och arbeta för förändring.

På lördag skapar vi ett sådant rum på Entré. Som avslutning på årets Statskampsvecka kommer vi att trolla bort Entré. Vi möts på Värnhemstorget klockan 14:00 och under 15 minuter visar vi vad vi invånare hellre vill göra med de platser som köpcentrumen idag upptar. Vi kommer att ta oss det utrymme som vi anser självklart tillhör oss. Vi kommer att bryta mot de osynliga reglerna som säger att staden är en plats för konsumtion och inte en plats för lek, körövningar, roller-derby, utomhusbio eller spontana bokbyten. Under 15 minuter kommer Entré tillhöra Malmös invånare och under de 15 minuterna kommer vi att vara fria att göra vad vi vill… samtidigt drömmer vi om ett samhälle där de här femton minuterna dras ut till en livstid.

Vi öppnar upp staden — Staden är vår!

Förbundet Allt åt Alla Malmö