Onsdag den 19 september håller Allt åt Alla Umeå en studieträff (mer information här) på en essä av David Harvey med titeln ”The Creation of the Urban Commons” vilken återfinns som kapitel i boken ”Rebel Cities” (som redan finns som PDF här). Denna text har – i sann allmänningsanda – befriats av anonyma piratöversättare från sin kunskapsinhägnad  komplett med färdiga frågeställningar. Håll till godo!

Den svenska översättningen finns som PDF här.

Här är översättarnas frågeställningar (som även återfinns i slutet av PDF-dokumentet):

1. Vad är skillnaden mellan det gemensamma, det privata och det offentliga?
2. Vilka (urbana) allmänningar kan vi se exempel på i vår egen stad och Sverige idag? Finns det andra som funnits tidigare men försvunnit över tid?
3. David Harvey kritiserar Garett Hardins klassiska text om ”Allmänningens Tragedi” och menar att problemet snarare är en ”kapitalets tragedi”. Hur tänker han? Håller du med?
4. Harvey är även kritisk mot en vänster som sätter allt sitt hopp till lokal autonomi och decentralisering. Han menar att detta tvärtom är en tydlig tendens för hur nyliberalismen tar sig praktiska uttryck och pekar på behovet av centraliserade strukturer. Har han rätt eller fel?
5. I ett av textens exempel visar Harvey hur upprustningen av en park leder till ökade fastighetsvärden och på så sätt tränger bort människor från den specifika platsen. Han är kritisk till skapandet av stadsparker i allmänhet och menar att möjligheterna till allmänningsskapande snarare minskar än ökar. Stämmer det?
6. Hur kan vi skapa nya urbana allmänningar på den plats vi bor? Vad kan vi lära oss av exempel från landsbygden och andra platser på jorden?
7. Harvey menar att vi ibland måste hägna in allmänningar för att skydda dom mot en rovgirig kapitalism. Han skiljer därmed på allmänningar som inhägnas av de delaktiga gentemot en yttre kraft. Håller du med? Är verkligen en allmänning fortfarande gemensam om den är avgränsad, inte tillgänglig för alla?
8. Mot textens slut hävdar Harvey att det är nödvändigt att alla sociala rörelser låter idén om allmänningarna integreras i sin verksamhet, om än på rätt sätt. Hur kan det gå till i praktiken? Hur kan vi göra det i våra egna sammanhang?