
Den kapitalistiska lösningen på klimatkrisen, den gröna omställningen, går ut på att vi övergår till ett klimatneutralt samhälle, där all vår energi är förnybar och alla maskiner utsläppsfria. Men bara i den takt marknadsekonomin tillåter oss. Denna planerade totalövergång från fossila bränslen höjer redan idag efterfrågan på råvaror som behövs för att tillverka de miljontals elbilar, batterier, solpaneler och andra maskiner som kommer behövas. En aktör som förespråkat detta är EU. I förordningen om kritiska råvaror (Critical Raw Materials Act, CRMA) försöker EU öka vad de kallar det “strategiska oberoendet”. I samband med att säkra produktionskedjan för de dryga trettio mineralerna och metallerna inför eventuella leveransavbrott vill man göra hela processen mer cirkulär, med bland annat kvoter på återvunnet material. I praktiken betyder det stöd och snabbspår i byråkratin för gruvföretag.[1]
Förordningen kan också ses som en sorts barmhärtig, antiimperialistisk show. Vi känner ju till de katastrofala arbetsförhållandena i Kongo, där en stor del av vår kobolt kommer ifrån. Barnarbetskraft med 12 timmar långa dagar [2]och utan skyddsutrustning. Att utvinna råvarorna utifrån ”vårt egna” är ju således, förutom bättre för klimatet, också moraliskt [3]klart överlägset. Problemet ligger ändå i definitionen på vad som är ”vårt”. I Norden har detta betytt en exploatering av ett område som anses vara i vår periferi: Sàpmi, samernas historiska bosättningsområden.
Den västerländska uppfattningen om beboelse som en fast omvandling av naturen till urbana områden strider direkt mot de nomadiska levnadssätt som många av den samiska ursprungsbefolkningen hållit på med i hundratals år. Kampen är dock inte alls ny. Koloniseringen och förtrycket av samerna har pågått hela den tid våra moderna nationer växt fram. Att befolkningen inte lämnat spår efter sig i den natur man levt och brukat i generationer har delegitimerat deras rätt till området i kolonisternas ögon.
I Sverige och Finland är gruvindustrin ett stort hot för renskötselns framtid. Till exempel i Kiruna vill LKAB utvidga sin utbrytning från Kirunavaara-berget till den närliggande Per Geijermalmen, som ligger under ett viktigt område för Gabna sameby. Den finska gruvlagen är väldigt givmild i att ge tillstånd att starta gruvor, oavsett vad lokalbefolkningen tycker.
I Norge har vindfarmer länge varit ett större hot för samerna, men ny gruvdrift planeras även där. Hela sommaren 2025 har samiska aktivister tillsammans med föreningen Natur og Ungdom hållit aktionsläger i Repparfjord för att blockera påbörjandet av en gruva, som förutom att störa renarnas kalvningsplats även skulle dumpa allt sitt avfall i en skyddad laxfjord.
Att projekten anses viktiga för en grön framtid verkar ge carte blanche i handlingsfrihet. LKAB marknadsför sig med framtidens fossilfria järnmalmspellets, även om det idag är en bråkdel av företagets produktion. Både Per Geijermalmen och Nussirgruvan har fått EU:s kvalitetsstämpel, valet till strategiskt projekt under CRMA. Utöver dem påskyndar CRMA även andra gruvprojekt runt om i Norden, vars konsekvenser på omgivningen avfärdas.[4]
För att säkerställa LKAB:s fortsatta malmutvinning har hela Kiruna centrum tvingats flytta. Detta kulminerade i det två dagar långa mediespektaklet som var flytten av Kiruna kyrka [5], som i sig också är exempel på kulturell appropriering: designen är “inspirerad” av en samelávvu. Resurser kan läggas på att trygga en framtid för gruvdrift, men inte för traditionella levnadssätt.
Ändamålet helgar medlen är inställningen som råder inom den kapitalistiska gröna omställningen. Ekonomisk tillväxt är ett självändamål även i den parlamentariska vänstern. Vi måste kunna visionera en hållbar framtid som inte går ut på att förstöra naturen som en del av processen. Samerna har redan levt så i generationer. Kanske kunde vi lära oss något av dem.
1. EU-kommissionens 47 strategiska projekt
2. Yle, ”Barnarbete bakom smarttelefonernas och elbilarnas batterier”
3. EU-kommissionen, ”Kritiska råvaror”
4. The Barents Observer, ”EU’s hunt for strategic minerals risks undermine unique nature reserve”
5. SVT Play, ”Den stora kyrkflytten”
– 2025-10-24

