Vår strategi
Bakgrund
Syftet med den här strategin är att peka ut en väg framåt för förbundet Allt åt alla. Genom strategi vill vi överkomma de hinder som står i vägen för att här och nu flytta fram arbetarklassens positioner. För att strategin ska förverkligas krävs prioritering och fokus. Därför strävar vi efter att lägga minst hälften av vår tid i förbundet, i minst tre år, på politiskt arbete som är i linje med strategin.
Strategin innehåller analys, riktning och taktiker. Analysen identifierar de viktigaste problemen. Riktningen formulerar en övergripande riktlinje för att hantera problemen. Taktikerna beskriver hur riktningen kan implementeras.
Analys
Arbetarklassen som kollektiv politisk aktör har brutits ned under lång tid, parallellt med att många socialistiska partier, fackföreningar och organisationer har tappat sin förankring i klassen. Vi präglas av atomisering: individualism, konkurrens och hopplöshet. Vi vinner enskilda kamper ibland, men saknar klassformering. Med klassformering menar vi en process där kollektiv handling och kollektiv identitet enar olika segment av arbetarklassen i en politisk rörelse mot kapitalet och klassamhället.
Det är vår klass som skapar kapitalet, i vår roll i produktionen och reproduktionen. Kapitalet separerar oss samtidigt från det vi skapar, och därmed allt som vi behöver för att leva. Det innebär att vår klass i teorin har ett intresse av att sluta existera som klass och demokratisera vårt gemensamma liv. Klassen är på så sätt den enda grupp med potentialen att utmana och avskaffa kapitalet. Men det är bara om vi formerar oss som klass som vi kan förverkliga den potentialen, och bygga en kollektiv makt som kan mäta sig med kapitalets makt. Utan klassformering är vi maktlösa.
Vi kan inte säga exakt hur klassformering kommer att gå till i framtiden, men konkret klasskamp är och förblir motorn i klassformering. En viktig del i klassformeringen är alla vardagsnära kamper om våra livsvillkor. En annan viktig del är när en vardagskamp trappas upp till en stor konflikt. Det sker när exempelvis en strejk, ockupation, blockad eller kravall avbryter kapitalets normala process och påverkar vardagen för andra segment av klassen. En tredje viktig del är massprotester, när klasskampen inte längre begränsar sig till en enskild konflikt, och sprids i stor skala på kort tid. Massprotester går sällan att förutsäga, men de samlade erfarenheterna från vardagsnära kamper och stora konflikter sätter ramarna för hur de uppstår och utvecklas.
Riktning
Vi ska bidra till en ny klassformering. Det gör vi genom att organisera gemensamma lösningar på gemensamma problem som klassen möter i vardagen. Dessa gemensamma lösningar lyckas bäst när de bidrar till att:
– föra samman människor som annars inte möts
– öka förtroendet mellan människor och till vårt förbund
– formulera gemensamma krav
– bygga kapacitet att få igenom krav från konkreta motparter
– politisera vardagens problem
– ena människor genom kollektiva identiteter, paroller, symboler, etc.
Vi strävar efter att skala upp dessa gemensamma lösningar. Det betyder bland annat att föra samman fler, kräva mer, och utöka kapaciteten att få igenom krav. Vardagsnära kamper utgår ofta från roller skapade av kapitalet, till exempel hyresgäster eller arbetslösa. Vi ska inte sträva efter att befästa och representera dessa roller, utan istället överkomma dem genom nya sätt att ena människor.
Vi försöker använda stora konflikter och massprotester för att utveckla och skala upp de gemensamma lösningar vi arbetar med. I mån av kapacitet ska vi stödja stora konflikter och massprotester genom att organisera gemensamma lösningar på gemensamma problem som dess deltagare möter. Det kan till exempel betyda att samla in pengar till en strejkkassa, eller sprida information om rättigheter vid en massprotest.
Vi riktar in oss på de vardagskonflikter där vi har har störst potential att bidra till klassformering. Den potentialen beror dels på var vi som förbund har kunskap och erfarenhet, dels var det finns bäst förutsättningar att organisera lyckade gemensamma lösningar. Vi bedömer att vardagskonflikterna med störst potential för oss just nu är våra hem, stadens allmänningar och levnadskostnadskrisen.
– Våra hem: bostaden och vår boendemiljö.
– Stadens allmänningar: det som är eller borde vara gemensamt där vi bor, till exempel kollektivtrafik, parker och andra offentliga platser.
– Levnadskostnadskrisen: de stigande priserna på det vi behöver.
Taktiker
Våra gemensamma lösningar har störst potential att bidra till klassformering när de börjar med en avgränsad grupp som delar problem i ett avgränsat sammanhang. Det kallas strukturbaserad organisering. Det kan exempelvis handla om hyresgäster i ett bostadsområde, anställda på ett sjukhus eller busspendlare i en region. Den avgränsningen är nödvändig för att kunna följa upp hur våra gemensamma lösningar bidrar till klassformering, och hur de kan skalas upp.
En viktig komponent i våra gemensamma lösningar, oavsett deras form, är fysiska möten mellan människor. Det kan vi uppnå med till exempel dörrknackningar, flygbladsutdelning, diskussionsmöten eller sociala aktiviteter. Det förutsätter ibland att vi har tillgång till, eller själva förvaltar, fysiska mötesplatser i staden vi verkar i.
När vi organiserar lösningar på problem i bostadsområden, eller andra platsbundna problem, ska vi ha regelbunden och långsiktig närvaro i området, och bygga förtroendefulla relationer med de människor och aktörer som bor eller verkar där. Vi vill med andra ord uppnå lokal förankring.
När vi organiserar lösningar på problem som inte är lika bundna till en enskild plats behöver vi hitta andra former. Då kan det passa att erbjuda ett ramverk med några gemensamma nämnare – till exempel ett krav och en taktik – som individer och aktörer i vår omgivning kan delta i och sprida, utan vår direkta inblandning. Kampanjen Don’t pay i Storbritannien eller vårt initiativ mot orättvisa flytträkningar är exempel på sådana ramverk.
Vi ska anpassa förbundet för att stödja dessa taktiker. Vi behöver utveckla metoder för undersökning av vår omvärld, så att vi kan identifiera var våra taktiker har störst potential att bidra till klassformering. Vi behöver också utveckla vår kunskapsdelning mellan lokalgrupper, så att vi kan sprida lyckade taktiker, förfina dem, och undvika fallgropar.
⸻
Förbundet Allt åt allas tidigare strategi för åren 2021-2025 går att läsa som PDF här: